simon-marcus · June 30, 2020 16:32
diff --git a/historianu.xml b/historianu.xml
 <?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
 <?xml-stylesheet type="text/xsl" href="/feed/rss.xslt" ?>
 <rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:podaccess="https://access.acast.com/schema/1.0/" xmlns:acast="https://schema.acast.com/1.0/">
 		<channel>
 				<ttl>60</ttl>

 				<generator>pippa.io</generator>

 				<title>Historia.nu med Urban Lindstedt</title>

 				<link>https://historia.nu/</link>

 			<atom:link href="https://feeds.acast.com/public/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149" rel="self" type="application/rss+xml"/>
 				<language>sv</language>

 				<copyright>All rights reserved</copyright>

 				<itunes:keywords/>

 				<itunes:author>Historia Nu med Urban Lindstedt</itunes:author>

 				<itunes:subtitle>Historia Nu är en historiepodd som varje vecka in…</itunes:subtitle>

 				<itunes:summary><![CDATA[Historia Nu är en historiepodd som varje vecka intervjuar historiker, journalister, författare och museifolk om spännande historiska händelser och historiska personer från forntiden fram till modern tid. Vi väljer ämnen brett efter det som intresserar oss just nu. Tipsa oss gärna! Bakom Historia Nu står journalisten och poddaren Urban Lindstedt samt journalisten och förläggaren Erik Osvalds som var med och grundade bokförlaget Historiska Media samt tidningarna Populär Historia och Allt om historia. Det vi har gemensamt är att vi älskar och fascineras av historien och gillar att lika mycket att lyssna på historia som att läsa historia. Vi blir lika fascinerade av Gustav den III:s ambitioner att upprätta det kungliga enväldet som vikingarnas sjöfärder till Amerika eller evakueringen vid Dunkirk. Vår ambition är att göra historien levande för alla och att alltid förmedla den senaste historieforskningen när vi berättar om en händelse eller skeende.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 				<description><![CDATA[Historia Nu är en historiepodd som varje vecka intervjuar historiker, journalister, författare och museifolk om spännande historiska händelser och historiska personer från forntiden fram till modern tid. Vi väljer ämnen brett efter det som intresserar oss just nu. Tipsa oss gärna! Bakom Historia Nu står journalisten och poddaren Urban Lindstedt samt journalisten och förläggaren Erik Osvalds som var med och grundade bokförlaget Historiska Media samt tidningarna Populär Historia och Allt om historia. Det vi har gemensamt är att vi älskar och fascineras av historien och gillar att lika mycket att lyssna på historia som att läsa historia. Vi blir lika fascinerade av Gustav den III:s ambitioner att upprätta det kungliga enväldet som vikingarnas sjöfärder till Amerika eller evakueringen vid Dunkirk. Vår ambition är att göra historien levande för alla och att alltid förmedla den senaste historieforskningen när vi berättar om en händelse eller skeende.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 				<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 				<itunes:owner>
 					<itunes:name>Historiska Media</itunes:name>
 					<itunes:email>[email protected]</itunes:email>
 </itunes:owner>

 				<acast:importedFeed>http://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:449079273/sounds.rss</acast:importedFeed>

 				<itunes:type>episodic</itunes:type>

 			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/show-cover.jpg"/>
 				<image>
 					<url>https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/show-cover.jpg</url>
 					<link>https://historia.nu/</link>
 					<title>Historia.nu med Urban Lindstedt</title>
 </image>

 				<itunes:new-feed-url>https://feeds.acast.com/public/shows/historianu</itunes:new-feed-url>

 				<item>
 						<title>Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden</title>

 						<itunes:title>Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 24 Jun 2020 04:00:51 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>59:29</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ef07623e2b6546d90893da8.mp3" length="85681365" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ef07623e2b6546d90893da8</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/gladje-karlek-och-fest-under-den-morka-stormaktstiden</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>108</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1593369678871-d52f73915fd43ed37910289d81112be2.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.</p><br><p>Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.</p><br><p>I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.</p><br><p>Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.</p><br><p><br></p><p>Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.</p><br><p>Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.</p><br><p>I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.</p><br><p>Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.</p><br><p><br></p><p>Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Italiens dramatiska enande </title>

 						<itunes:title>Italiens dramatiska enande </itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 17 Jun 2020 04:00:48 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>45:46</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ee8d80fdf5d4105f7bc5424.mp3" length="65950248" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ee8d80fdf5d4105f7bc5424</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/italiens-dramatiska-enande</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>107</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1592317910760-fffa441d51aa7d044337d5abd76d0e9c.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.</p><br><p>Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.</p><br><p>I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.</p><br><p>Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.</p><br><p>Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen&nbsp;Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.</p><br><p><br></p><br><p>Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.</p><br><p>Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.</p><br><p>Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.</p><br><p>I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.</p><br><p>Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.</p><br><p>Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen&nbsp;Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.</p><br><p><br></p><br><p>Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.</p><br><p>Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Kungamakten från forntid till nutid</title>

 						<itunes:title>Kungamakten från forntid till nutid</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 10 Jun 2020 04:00:58 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:03</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5edfa3e8a2f436677a09d354.mp3" length="79319620" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">5edfa3e8a2f436677a09d354</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/kungamakten-fran-forntid-till-nutid</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>106</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1591714644430-2e7dd8fe92152e23d2446354a6fe788f.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.</p><br><p>Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.</strong></p><br><p>I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.</p><br><p>Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.</p><br><p>När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.</p><br><p>Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.</p><p>&nbsp;</p><p>Foto: Gabriella Eriksson</p><br><p>Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.</p><br><p>Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.</strong></p><br><p>I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.</p><br><p>Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.</p><br><p>När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.</p><br><p>Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.</p><p>&nbsp;</p><p>Foto: Gabriella Eriksson</p><br><p>Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Den spanska armadans undergång  – början på slutet för ett imperium</title>

 						<itunes:title>Den spanska armadans undergång  – början på slutet för ett imperium</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 03 Jun 2020 04:00:07 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>59:54</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ed4cd8b13afb135afaa4ffd.mp3" length="86291818" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ed4cd8b13afb135afaa4ffd</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/den-spanska-armadan</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>105</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1591004226181-1d916ede437cc7dc5eedf349c027e8ae.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.</p><br><p>Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.</p><br><p>I avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken <a href="https://historiskamedia.se/bok/militara-misstag/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Militära misstag</a> om den spanska armadan.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon, </strong><a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>https://www.patreon.com/historiaNU</strong></a><strong>, stödja oss med en mindre summa varje månad.</strong></p><p><strong>&nbsp;</strong></p><br><p>Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.</p><br><p>Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.</p><br><p>Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.</p><br><p>Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.</p><br><p>Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.</p><br><p>Musik: <a href="https://soundcloud.com/ray-m-blanchard/antonio-de-cabezon-diferencias-sobre-la-dama-le-demanda" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda</a>" av Ray M. Blanchard är licensierad under en&nbsp;Creative Commons-licens.</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.</p><br><p>Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.</p><br><p>I avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken <a href="https://historiskamedia.se/bok/militara-misstag/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Militära misstag</a> om den spanska armadan.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon, </strong><a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>https://www.patreon.com/historiaNU</strong></a><strong>, stödja oss med en mindre summa varje månad.</strong></p><p><strong>&nbsp;</strong></p><br><p>Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.</p><br><p>Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.</p><br><p>Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.</p><br><p>Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.</p><br><p>Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.</p><br><p>Musik: <a href="https://soundcloud.com/ray-m-blanchard/antonio-de-cabezon-diferencias-sobre-la-dama-le-demanda" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda</a>" av Ray M. Blanchard är licensierad under en&nbsp;Creative Commons-licens.</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata</title>

 						<itunes:title>Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 27 May 2020 04:00:14 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:01:31</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ecd1e75b6854333e2ff9702.mp3" length="88605626" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ecd1e75b6854333e2ff9702</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/kommendanten-i-auschwitz-som-borjade-prata</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>104</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1590500621571-f0dd8129cd991e0d2d3d8d0342f9d40c.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.</p><br><p>Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av hon.</p><br><p><strong>Stöd podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.</strong></p><br><p>I avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.</p><br><p>I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.</p><br><p>Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.</p><br><p>Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.</p><br><p><br></p><p>Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.</p><p>Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.</p><br><p>Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av hon.</p><br><p><strong>Stöd podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.</strong></p><br><p>I avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.</p><br><p>I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.</p><br><p>Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.</p><br><p>Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.</p><br><p><br></p><p>Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.</p><p>Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person</title>

 						<itunes:title>Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 20 May 2020 04:00:15 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>46:36</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ebfa9ae8939184cad2ab70d.mp3" length="67122954" type="audio/mp3"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ebfa9ae8939184cad2ab70d</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://historia.nu/historia-nu/</link>

 						<itunes:subtitle>Birgitta Birgersdotter (år 1303-1373)</itunes:subtitle>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>103</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1589616429954-facdfd6086a94e32955842039483382c.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.</p><br><p>Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltitiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.</p><br><p>I avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison,&nbsp;professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.</p><br><p><strong>Stötta podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68. Eller varje månad via tjänsten Patreon </strong><a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>https://www.patreon.com/historiaNU</strong></a></p><br><p>Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.</p><br><p>13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.</p><br><p>För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.</p><br><p>Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.</p><br><p><br></p><p>Bild:&nbsp;Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, Wikipedia</p><br><p>Musik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.</p><br><p>Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltitiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.</p><br><p>I avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison,&nbsp;professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.</p><br><p><strong>Stötta podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68. Eller varje månad via tjänsten Patreon </strong><a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>https://www.patreon.com/historiaNU</strong></a></p><br><p>Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.</p><br><p>13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.</p><br><p>För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.</p><br><p>Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.</p><br><p><br></p><p>Bild:&nbsp;Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, Wikipedia</p><br><p>Musik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog</title>

 						<itunes:title>Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 13 May 2020 04:00:08 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:06</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5eb96d8c189fe95a4186133f.mp3" length="83692914" type="audio/mp3"/>
 					<guid isPermaLink="false">5eb96d8c189fe95a4186133f</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/klubbekriget</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>102</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1589270111075-076f4e304114c97ba6f34d270f1c2328.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret.</p><p>&nbsp;</p><p>I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg.</p><p>&nbsp;</p><p>I avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är snart aktuell med en bok om den svenska historien i Finland.</p><p>&nbsp;</p><p>Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna.</p><p>&nbsp;</p><p>Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare,</p><p>&nbsp;</p><p>Stöd oss via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa eller via <a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.patreon.com/historiaNU</a></p><br><p>Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder.</p><p>&nbsp;</p><p>Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund.</p><p>&nbsp;</p><p>Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund.</p><p>&nbsp;</p><p>I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Bild: Den brända byn, konstnären <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Edelfelt" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><u>Albert Edelfelts</u></a> skildring av klubbekriget.</p><p>&nbsp;</p><p>Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret.</p><p>&nbsp;</p><p>I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg.</p><p>&nbsp;</p><p>I avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är snart aktuell med en bok om den svenska historien i Finland.</p><p>&nbsp;</p><p>Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna.</p><p>&nbsp;</p><p>Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare,</p><p>&nbsp;</p><p>Stöd oss via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa eller via <a href="https://www.patreon.com/historiaNU" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.patreon.com/historiaNU</a></p><br><p>Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder.</p><p>&nbsp;</p><p>Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund.</p><p>&nbsp;</p><p>Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund.</p><p>&nbsp;</p><p>I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Bild: Den brända byn, konstnären <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Edelfelt" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><u>Albert Edelfelts</u></a> skildring av klubbekriget.</p><p>&nbsp;</p><p>Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget</title>

 						<itunes:title>Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 06 May 2020 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:53</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5eb187d74dd868987872712b.mp3" length="90585690" type="audio/mp3"/>
 					<guid isPermaLink="false">5eb187d74dd868987872712b</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/sveriges-roll-i-kampen-om-nordkalotten-under-andra-varldskri</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>101</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1588750633391-c318ffa5b980f8db0c9d144c5412c2e9.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.</p><br><p>Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att</p><p>under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.</p><br><p>I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.</p><br><p>Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.</p><br><p>Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2&nbsp;140&nbsp;000 tyska soldater och över 100&nbsp;000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.</p><br><p>Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.</p><br><p>Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.</p><br><p><br></p><p>&nbsp;</p><p>Musik: Before the Fight av Michael Vignola</p><p>&nbsp;</p><p>Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa</p><p>&nbsp;(sa-kuva.fi).</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.</p><br><p>Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att</p><p>under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.</p><br><p>I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.</p><br><p>Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.</p><br><p>Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2&nbsp;140&nbsp;000 tyska soldater och över 100&nbsp;000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.</p><br><p>Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.</p><br><p>Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.</p><br><p><br></p><p>&nbsp;</p><p>Musik: Before the Fight av Michael Vignola</p><p>&nbsp;</p><p>Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa</p><p>&nbsp;(sa-kuva.fi).</p><p>&nbsp;</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>Stig Wennerström: Storspionen som uppfann sig själv</title>

 						<itunes:title>Stig Wennerström: Storspionen som uppfann sig själv</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 29 Apr 2020 04:00:28 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:04:54</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a58cdf53639e663675e2.mp3" length="93478303" type="audio/mp3"/>
 					<guid isPermaLink="false">5ea2a58cdf53639e663675e2</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/stig-wennerstrom-storspionen-som-uppfann-sig-sjalv</link>

 						<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>

 						<itunes:episode>100</itunes:episode>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1588142157706-d06d01cb283f58bef910daaa9468d33d.jpeg"/>
 						<description><![CDATA[<p>Den 20 juni 1963 greps flygöverste Stig Wennerström på Riksbron i Stockholm av två civilklädda poliser. Säkerhetspolisen hade länge hyst misstankar mot den undflyende översten som varit militärattaché både i Moskva och i Washington och vid gripandet arbetade som försvarsexpert vid utrikesdepartementet.</p><br><p>Snart rullades ett förräderi upp som sträckte sig ända tillbaka till 1930-talet när Stig Wennerström studerade ryska i Riga. Stig Wennerström kom enligt egen utsago att spionera både för Nazityskland, USA och Sovjetunion. Men frågan som Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, ställer sig i boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion om han verkligen var den storspion han utgav sig för att vara.</p><br><p>I avsnitt 100 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare till boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller </strong><a href="http://www.patreon.com/historiaNu" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>www.patreon.com/historiaNu</strong></a><strong> .</strong></p><br><p>Den ärelystne Stig Wennerström kom att i förhör med polis och senare den militära underrättelsetjänsten och slutligen i sin självbiografi Från början till slutet från 1972 att redigera bilden av sig själv som en storspion som ville balansera de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen mot varandra.</p><br><p>Men underrättelsematerial som Wennerström samlade in i Sovjet visade sig ursprungligen komma från amerikanska tidskrifter. Svenskt material som hittades på beslagtagna spionfilmer var rent cirkulärmaterial som många hade tillgång till i den svenska försvarsmakten. När Wennerströms grep i Sverige hade sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU börjat tappat intresse för översten.</p><br><p>En hemlig rättsmedicinsk utredning var entydig: Wennerström är en neurotisk personlighet med stark självkontroll och effektiva emotionella och etiska förträngningsmekanismer. Hans personlighet outvecklad, och hans mognad och intresseinriktning låg delvis på 10–12-årsstadiet. Detta minskade hans förmåga till oberoende bedömningar och gjorde honom alltför lätt beroende av en fast ledare som han kunde se upp till.</p><br><p><br></p><p>Musik: The eternal story av Juan Mares, Soundblock Audio</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[<p>Den 20 juni 1963 greps flygöverste Stig Wennerström på Riksbron i Stockholm av två civilklädda poliser. Säkerhetspolisen hade länge hyst misstankar mot den undflyende översten som varit militärattaché både i Moskva och i Washington och vid gripandet arbetade som försvarsexpert vid utrikesdepartementet.</p><br><p>Snart rullades ett förräderi upp som sträckte sig ända tillbaka till 1930-talet när Stig Wennerström studerade ryska i Riga. Stig Wennerström kom enligt egen utsago att spionera både för Nazityskland, USA och Sovjetunion. Men frågan som Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, ställer sig i boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion om han verkligen var den storspion han utgav sig för att vara.</p><br><p>I avsnitt 100 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare till boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion.</p><br><p><strong>Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller </strong><a href="http://www.patreon.com/historiaNu" rel="noopener noreferrer" target="_blank"><strong>www.patreon.com/historiaNu</strong></a><strong> .</strong></p><br><p>Den ärelystne Stig Wennerström kom att i förhör med polis och senare den militära underrättelsetjänsten och slutligen i sin självbiografi Från början till slutet från 1972 att redigera bilden av sig själv som en storspion som ville balansera de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen mot varandra.</p><br><p>Men underrättelsematerial som Wennerström samlade in i Sovjet visade sig ursprungligen komma från amerikanska tidskrifter. Svenskt material som hittades på beslagtagna spionfilmer var rent cirkulärmaterial som många hade tillgång till i den svenska försvarsmakten. När Wennerströms grep i Sverige hade sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU börjat tappat intresse för översten.</p><br><p>En hemlig rättsmedicinsk utredning var entydig: Wennerström är en neurotisk personlighet med stark självkontroll och effektiva emotionella och etiska förträngningsmekanismer. Hans personlighet outvecklad, och hans mognad och intresseinriktning låg delvis på 10–12-årsstadiet. Detta minskade hans förmåga till oberoende bedömningar och gjorde honom alltför lätt beroende av en fast ledare som han kunde se upp till.</p><br><p><br></p><p>Musik: The eternal story av Juan Mares, Soundblock Audio</p><br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>99. Carl och Christina Piper - uppkomlingar med Karl XII:s öra</title>

 						<itunes:title>99. Carl och Christina Piper - uppkomlingar med Karl XII:s öra</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 22 Apr 2020 04:00:23 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>51:34</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12585.mp3" length="74167840" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/802966057</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12585</link>

 						<itunes:subtitle>Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskif…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/8f7bbd643c06dfecb8c9770b88dc9b74.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten.  De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man.  Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadelI avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer.  Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister.  Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten.  De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man.  Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadelI avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer.  Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister.  Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>98. Folkhemmets besatthet av skyddsrum</title>

 						<itunes:title>98. Folkhemmets besatthet av skyddsrum</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 15 Apr 2020 04:00:25 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>54:53</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12586.mp3" length="78951100" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/798177487</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12586</link>

 						<itunes:subtitle>Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/fdb44b955ee27556ea406762034f6a7a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och många av oss har spelat pingis skolornas skyddsrumskällare.Artilleri och bombflyg kom redan under första världskriget att visa på civilbefolkningens utsatthet under det totala kriget. Senare under spanska inbördeskriget och andra världskriget fick civilbefolkningen uppleva vidden av verklig terrorbombning.  Sverige studerade noggrant nazitysklands luftskydd och effekterna av bombkrig både i Spanien och Finland. Resultatet blev en enorm utbyggnad av skyddsrum för civilbefolkningen.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . I avsnitt 98 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och programledare för Historia Nus systerpodd Militärhistoriepodden. I sin forskning tittar har på skyddsrummets svenska idéhistoria.För en svensk socialdemokratisk regeringen med en pacifistisk tradition blev frågan om luftskydd kontroversiell eftersom det betraktades som en militarisering av civilsamhället. Men andra världskriget ändrade på allt. Med hemlig inspiration från nazityskland byggde Sverige upp ett civilförsvar som investerade stora belopp att bygga skyddsrum. Talrika skyddsrum och planer för evakuering skulle göra det ekonomiskt meningslöst att bomba civilbefolkningen.Efter andra världskriget med kalla krigets atombombshot fortsatte skyddsrumsbyggande i samma takt som vi byggde nya bostäder. Tanken var att om vi evakuerade stora delar av befolkningen från städerna och skyddare de som var kvar i enorma skyddsrum skulle det vara oekonomiskt att bomba Sverige med atombomber.Musik: Dystopia av Keith Anthony Holden, Soundblock AudioBild: Sprängskiss över Katarinabergets skyddsrum, Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och många av oss har spelat pingis skolornas skyddsrumskällare.Artilleri och bombflyg kom redan under första världskriget att visa på civilbefolkningens utsatthet under det totala kriget. Senare under spanska inbördeskriget och andra världskriget fick civilbefolkningen uppleva vidden av verklig terrorbombning.  Sverige studerade noggrant nazitysklands luftskydd och effekterna av bombkrig både i Spanien och Finland. Resultatet blev en enorm utbyggnad av skyddsrum för civilbefolkningen.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . I avsnitt 98 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och programledare för Historia Nus systerpodd Militärhistoriepodden. I sin forskning tittar har på skyddsrummets svenska idéhistoria.För en svensk socialdemokratisk regeringen med en pacifistisk tradition blev frågan om luftskydd kontroversiell eftersom det betraktades som en militarisering av civilsamhället. Men andra världskriget ändrade på allt. Med hemlig inspiration från nazityskland byggde Sverige upp ett civilförsvar som investerade stora belopp att bygga skyddsrum. Talrika skyddsrum och planer för evakuering skulle göra det ekonomiskt meningslöst att bomba civilbefolkningen.Efter andra världskriget med kalla krigets atombombshot fortsatte skyddsrumsbyggande i samma takt som vi byggde nya bostäder. Tanken var att om vi evakuerade stora delar av befolkningen från städerna och skyddare de som var kvar i enorma skyddsrum skulle det vara oekonomiskt att bomba Sverige med atombomber.Musik: Dystopia av Keith Anthony Holden, Soundblock AudioBild: Sprängskiss över Katarinabergets skyddsrum, Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>97. Det tragiska slaget vid Visby 1361</title>

 						<itunes:title>97. Det tragiska slaget vid Visby 1361</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 08 Apr 2020 04:00:23 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>49:13</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12587.mp3" length="70790806" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/793022713</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12587</link>

 						<itunes:subtitle>När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/5b9bf8be580e59b9bcce771dfc826dfb.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad.  Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUBild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia  Musik: Soundblock Audio.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad.  Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUBild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia  Musik: Soundblock Audio.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>96. Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år</title>

 						<itunes:title>96. Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 01 Apr 2020 03:00:03 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>45:51</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12588.mp3" length="65946439" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/787425334</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12588</link>

 						<itunes:subtitle>Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas s…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/5674779e04e8078cdea3f56ad7c8bd5f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden.  Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordisak kulten utövades.I avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati. Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa.  Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungesför samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad.  Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUMusik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden.  Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordisak kulten utövades.I avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati. Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa.  Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungesför samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad.  Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUMusik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>95. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm</title>

 						<itunes:title>95. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 25 Mar 2020 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>54:27</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12589.mp3" length="78323720" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/782310349</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12589</link>

 						<itunes:subtitle>Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohma…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/46ea150f691b2a4788ef14d9e1472256.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler. I avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes. Stöd podden Historia nu via https://www.patreon.com/historiaNUFoto: Samuel SvenssonBild: Lars Henning Bohman, Nationalmuseet, Creative Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler. I avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes. Stöd podden Historia nu via https://www.patreon.com/historiaNUFoto: Samuel SvenssonBild: Lars Henning Bohman, Nationalmuseet, Creative Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>94. När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden</title>

 						<itunes:title>94. När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 18 Mar 2020 05:00:18 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>41:39</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258a.mp3" length="59907808" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/777600742</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258a</link>

 						<itunes:subtitle>Sverige blev det första landet i världen som via …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/03e449385edf76dd860c152b61e340d1.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut. I avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen. Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut. I avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen. Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>93. Främmande soldater i Sverige under andra världskriget</title>

 						<itunes:title>93. Främmande soldater i Sverige under andra världskriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 11 Mar 2020 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:20</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258b.mp3" length="69523568" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/773233306</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258b</link>

 						<itunes:subtitle>Sverige var neutralt under andra världskriget och…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/cb3e164a0cd02520ad148f7269ffcd24.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige. I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45. En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffades vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige. I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45. En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffades vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>92. Folkvandringstiden omprövad</title>

 						<itunes:title>92. Folkvandringstiden omprövad</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 04 Mar 2020 05:00:30 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>52:41</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258c.mp3" length="75764390" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/768537136</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258c</link>

 						<itunes:subtitle>Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden e…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1b39ec87ec0d8e9db51bf012da069d90.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika - utan snarare krigarföljen på några tusen män. Även om det finns exempel på regelrätta folkförflyttningar som när visigoterna flydde undan hunnerna över Donau år 376.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet som är aktuell med boken Folkvandringstid och boken Karl den store som startar i folkvandringstiden.Folkvandringstiden är en mytisk tid där senare ideologisk historieskrivning fick många länder att hävda att alla folkvandringar härstammade från deras kärnområden. Under stormaktstiden hävdade historiker att de germanska goternas urhem låg i nuvarande Sverige. Det fanns definitivt starka band mellan folk i nuvarande Sverige och Europa under folkvandringstiden, men de första spåren av goterna har inte hittats i Sverige.De flesta barbarer ville fortsätta att vara en del av det romerska imperiet som lokala ståthållare. De vördade den romerska kulturen och på de flesta ställen anammade erövrarna det lokala språket och kulturen. På de brittiska öarna däremot blev erövrarnas språk med tiden fornengelskaSamtidigt bidrog de germanska folkvandringarna till det Västromerska imperiets fall. Och när det romerska imperiet föll sönder förändrades samhällena i grunden. Från ett imperium med avancerad centraliserad administration och skatteuppbörd till lokala agrarsamhällen styrda av lokala kungar och herremän.Andra viktiga konsekvenser av folkvandringstiden var etablerandet av engelskan som språk på de brittiska öarna som senare blev världsspråket nummer ett. Också kristendomens utbredning gynnades av sammanbrottet av den Västromerska administrationen.Musik: Heavy Battle Horns av Denis Kotenko, Storyblocks AudioBild. Destruction av Thomas Cole från 1836, Wiki Media, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika - utan snarare krigarföljen på några tusen män. Även om det finns exempel på regelrätta folkförflyttningar som när visigoterna flydde undan hunnerna över Donau år 376.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet som är aktuell med boken Folkvandringstid och boken Karl den store som startar i folkvandringstiden.Folkvandringstiden är en mytisk tid där senare ideologisk historieskrivning fick många länder att hävda att alla folkvandringar härstammade från deras kärnområden. Under stormaktstiden hävdade historiker att de germanska goternas urhem låg i nuvarande Sverige. Det fanns definitivt starka band mellan folk i nuvarande Sverige och Europa under folkvandringstiden, men de första spåren av goterna har inte hittats i Sverige.De flesta barbarer ville fortsätta att vara en del av det romerska imperiet som lokala ståthållare. De vördade den romerska kulturen och på de flesta ställen anammade erövrarna det lokala språket och kulturen. På de brittiska öarna däremot blev erövrarnas språk med tiden fornengelskaSamtidigt bidrog de germanska folkvandringarna till det Västromerska imperiets fall. Och när det romerska imperiet föll sönder förändrades samhällena i grunden. Från ett imperium med avancerad centraliserad administration och skatteuppbörd till lokala agrarsamhällen styrda av lokala kungar och herremän.Andra viktiga konsekvenser av folkvandringstiden var etablerandet av engelskan som språk på de brittiska öarna som senare blev världsspråket nummer ett. Också kristendomens utbredning gynnades av sammanbrottet av den Västromerska administrationen.Musik: Heavy Battle Horns av Denis Kotenko, Storyblocks AudioBild. Destruction av Thomas Cole från 1836, Wiki Media, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>91.  Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga</title>

 						<itunes:title>91.  Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 26 Feb 2020 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:12</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258d.mp3" length="79402946" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/764905465</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258d</link>

 						<itunes:subtitle>Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som s…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/09c579d2b25190b288e6ae288628fe9a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott.  Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftemålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar - när han naturligtvis är Pers styvfar.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott.  Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftemålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar - när han naturligtvis är Pers styvfar.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>90. När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt</title>

 						<itunes:title>90. När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 19 Feb 2020 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:53</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258e.mp3" length="70309174" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/762126949</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258e</link>

 						<itunes:subtitle>På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige g…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/066865aa41a97c761c382a38c695585b.jpg"/>
 						<description><![CDATA[På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön. I avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé.  Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.Musik: Lute piece, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön. I avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé.  Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.Musik: Lute piece, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>89. Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare</title>

 						<itunes:title>89. Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 12 Feb 2020 05:00:20 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:37</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258f.mp3" length="69947068" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/758281267</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1258f</link>

 						<itunes:subtitle>Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för d…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/cf6bda36108285a5121f2bf7004b2575.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III. Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem. Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister.  Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, public domain<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III. Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem. Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister.  Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, public domain<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>88. De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige</title>

 						<itunes:title>88. De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 05 Feb 2020 05:00:30 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>46:01</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12590.mp3" length="66201474" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/754908256</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12590</link>

 						<itunes:subtitle>Hur Finland blev en del av Sverige under den tidi…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d637011ad260844cde560ccaf811d3fd.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson. Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen 1939 i Berkely Bild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson. Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen 1939 i Berkely Bild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>87. Turkiets födelse och folkmordet på armenierna</title>

 						<itunes:title>87. Turkiets födelse och folkmordet på armenierna</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 29 Jan 2020 05:00:20 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>47:08</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12591.mp3" length="67816058" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/750921976</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12591</link>

 						<itunes:subtitle>I resterna av det Osmanska riket mördades över en…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/29086835bb40500143967386397c5959.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum. Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum. Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>86. Det Historiska London</title>

 						<itunes:title>86. Det Historiska London</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 22 Jan 2020 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:17</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12592.mp3" length="69448684" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/744442543</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12592</link>

 						<itunes:subtitle>Londons historia började med romarna. Londinium v…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/a30550d5ba104e4464c7f4740cf4b7da.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Londons historia började med romarna. Londinium var deras främsta stad norr om engelska kanalen. Dick Harrison, professor i historia, berättar om en metropol som reste sig ur aska och guidar oss till sina favoritställen i staden. Författaren längtar till den stad han bodde i på 1990-talet: "Men jag längtar också till de gröna vidderna med ekorrar, träd och buskar i Kensington Gardens, till höstens fallande lönnlöv i Green Park, till myllret av människor på Oxford Street, till de oändliga gångarna i tunnelbanesystemet.London är på en och samma gång en charmigt grådaskig regnmetropol och en alltjämt gnistrande diamant i det fallna imperiets krona, en stad du aldrig lämnar i sinnet när du väl levt där, oavsett hur långt bort du flyttar."Inläsare: Fredrik BerglingBild: Rekonstruktion av en teckning av Londinium år 120 AD, Museum of London<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Londons historia började med romarna. Londinium var deras främsta stad norr om engelska kanalen. Dick Harrison, professor i historia, berättar om en metropol som reste sig ur aska och guidar oss till sina favoritställen i staden. Författaren längtar till den stad han bodde i på 1990-talet: "Men jag längtar också till de gröna vidderna med ekorrar, träd och buskar i Kensington Gardens, till höstens fallande lönnlöv i Green Park, till myllret av människor på Oxford Street, till de oändliga gångarna i tunnelbanesystemet.London är på en och samma gång en charmigt grådaskig regnmetropol och en alltjämt gnistrande diamant i det fallna imperiets krona, en stad du aldrig lämnar i sinnet när du väl levt där, oavsett hur långt bort du flyttar."Inläsare: Fredrik BerglingBild: Rekonstruktion av en teckning av Londinium år 120 AD, Museum of London<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>85. Historiska misstag i urval</title>

 						<itunes:title>85. Historiska misstag i urval</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 15 Jan 2020 05:00:22 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>42:09</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12593.mp3" length="60631468" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/742785391</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12593</link>

 						<itunes:subtitle>101 historiska misstag är boken som ger dig chans…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b9176acbeafa395c9b3aaa5964c737fe.jpg"/>
 						<description><![CDATA[101 historiska misstag är boken som ger dig chansen att lära av andras misstag du hinner aldrig göra alla själv. För du vill väl inte sluta som Axel von Fersen eller vara uppfinnaren av heroinet. I avsnitt 85 av podden Historia Nu får du ta del av ett urval av kapitlen från den underhållande boken 101 historiska misstag.Journalisten Daniel Rydén berättar medryckande om misstag som förändrat hist¬oriens gång. Kända och klassiska blundrar bland¬as med okända och bortglömda missar. Det enda de har gemensamt är att de visar att det sällan blir som man tänkt sig. Det kan till och med bli bättre.Uppläsare är Fredde Granberg. Foto av teckning på mordet på Axel von Fersen 1810 i Stockholm, okänd konstnär, public domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[101 historiska misstag är boken som ger dig chansen att lära av andras misstag du hinner aldrig göra alla själv. För du vill väl inte sluta som Axel von Fersen eller vara uppfinnaren av heroinet. I avsnitt 85 av podden Historia Nu får du ta del av ett urval av kapitlen från den underhållande boken 101 historiska misstag.Journalisten Daniel Rydén berättar medryckande om misstag som förändrat hist¬oriens gång. Kända och klassiska blundrar bland¬as med okända och bortglömda missar. Det enda de har gemensamt är att de visar att det sällan blir som man tänkt sig. Det kan till och med bli bättre.Uppläsare är Fredde Granberg. Foto av teckning på mordet på Axel von Fersen 1810 i Stockholm, okänd konstnär, public domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>84. Det politiska och ekonomiska maktens London</title>

 						<itunes:title>84. Det politiska och ekonomiska maktens London</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 08 Jan 2020 04:59:59 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>37:27</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12594.mp3" length="53865278" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/737827498</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12594</link>

 						<itunes:subtitle>I London är den politiska och ekonomiska makten k…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/365eb7ac56cf7aadff32201978d2cdf6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I London är den politiska och ekonomiska makten koncentrerad till några få kvadratkilometer vid Themsen – Westminster för politiken och The City för ekonomin.”Klockan sex varje kväll sänder BBC 4 den berömda klockans slag, live varje dag sedan 1922. En mikrofon är placerad uppe i klocktornet och så börjar artonnyheterna. Det brittiska parlamentets klocka, mer känd som Big Ben, är synonym med London och med brittisk politik. Radiolyssnarna hör slagen innan turisterna som samlas på marken gör det” inleder författaren och journalisten Katrine Marçal sin skildring om det politiska och ekonomiska Storbritannien – parlamentet och City of London. Inläsare är Kajsa Linderholm.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I London är den politiska och ekonomiska makten koncentrerad till några få kvadratkilometer vid Themsen – Westminster för politiken och The City för ekonomin.”Klockan sex varje kväll sänder BBC 4 den berömda klockans slag, live varje dag sedan 1922. En mikrofon är placerad uppe i klocktornet och så börjar artonnyheterna. Det brittiska parlamentets klocka, mer känd som Big Ben, är synonym med London och med brittisk politik. Radiolyssnarna hör slagen innan turisterna som samlas på marken gör det” inleder författaren och journalisten Katrine Marçal sin skildring om det politiska och ekonomiska Storbritannien – parlamentet och City of London. Inläsare är Kajsa Linderholm.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>83. Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde</title>

 						<itunes:title>83. Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 01 Jan 2020 05:01:43 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>49:02</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12595.mp3" length="70517873" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/734491651</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12595</link>

 						<itunes:subtitle>Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kal…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/ec23fb961c87bfc1632301c029ca38ea.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge. Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen. I avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar – Den begravda staden på Historiska Media.I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare. Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna - ett mikrokosmos är av statustänkande. .Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden. Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300. Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod. Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks AudioBild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedthttps://historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge. Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen. I avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar – Den begravda staden på Historiska Media.I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare. Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna - ett mikrokosmos är av statustänkande. .Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden. Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300. Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod. Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks AudioBild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedthttps://historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>82. Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval</title>

 						<itunes:title>82. Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 25 Dec 2019 05:01:03 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>49:56</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12596.mp3" length="71820853" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/732799303</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12596</link>

 						<itunes:subtitle>Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/6b2fa7131153e08dc4d544723ca2170e.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar.  Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. I avsnitt 82 samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism. I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar.  Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. I avsnitt 82 samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism. I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>81. Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän</title>

 						<itunes:title>81. Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 18 Dec 2019 05:00:53 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:00:10</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12597.mp3" length="86553881" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/729456337</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12597</link>

 						<itunes:subtitle>När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/ae6e90466f92db1ebd6c63895cb015f6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom. Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader. I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676.  De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom. Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader. I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676.  De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>80. Alfred Nobels hemliga livsdröm</title>

 						<itunes:title>80. Alfred Nobels hemliga livsdröm</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 11 Dec 2019 05:00:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:00:21</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12598.mp3" length="86804007" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/725791027</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12598</link>

 						<itunes:subtitle>Alfred Nobel chockade världen genom att testament…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/70b3dc04caf0e7ce217faad87863c578.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel - Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister. Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten.  Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel - Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister. Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten.  Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>79. Dödslägren efter finska inbördeskriget</title>

 						<itunes:title>79. Dödslägren efter finska inbördeskriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 04 Dec 2019 05:00:23 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>45:37</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca12599.mp3" length="65619942" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/722124985</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca12599</link>

 						<itunes:subtitle>Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget å…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/7f10092992b8ae4bf48e421a1131ba50.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen – det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.I avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik - Massdöden i Ekenäs 1918De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press. Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918: ”Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.”Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen – det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.I avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik - Massdöden i Ekenäs 1918De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press. Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918: ”Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.”Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>78. Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden</title>

 						<itunes:title>78. Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 27 Nov 2019 05:00:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>44:49</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259a.mp3" length="64460127" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/718762945</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259a</link>

 						<itunes:subtitle>Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/f267b57fc71e6fcb2ba3bb98b580716a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Östersjön nästan förvandlad till ett svenskt innanhav.56 år senare var Sverige reducerat till dagens Sverige, Finland och Svenska Pommern.Stormaktstidens start brukar dateras till år 1611 när Gustav II Adolf blev kung och avslutas när Karl XII dör i Norge 1718. Inflytandet över Östersjön låg i vågskålen när den geopolitiskt okunnige 17-åriga Gustav II Adolf besteg tronen.I avsnitt 78 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Stormakten växer fram som utkommer på Historiska Media.Stormaktstiden var också en tid när statsförvaltningen utvecklades till en av de mest effektiva i världen. Krigen krävdes stora förändringar. Det är nu kyrkobokföringen införs för att staten ska kunna hålla koll på alla stridsdugliga män. Behovet av ökade skatteintäkter drev på utvecklandet av näringsliv och handel. Postväsendet inrättades och vägnätet rustades upp, vilket underlättade kontakter och samordning i det växande riket. Sverige saknade egentligen en befolkning som kunde bära ambitionen att vara en stormakt. Därför blev man beroende av stora subsider från europeiska stormakter. År 1625 var befolkningen 1,1 miljoner (varav 0,3 i den finländska riksdelen) för att 1721 öka till 1,5 miljoner invånare, då med Skåne, Blekinge, Halland och Jämtland medräknade.Att Sverige reducerades till en liten spillra i jämförelse med stormakten är den smala lycka som gjort det möjligt för Sverige att leva i fred i över 200 år. Musik: JS Bach: Toccata And Fugue In D Minor,  Storyblocks AudioBild: Slaget vid Breitenfeld av Johann Walter, Wikipedia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Östersjön nästan förvandlad till ett svenskt innanhav.56 år senare var Sverige reducerat till dagens Sverige, Finland och Svenska Pommern.Stormaktstidens start brukar dateras till år 1611 när Gustav II Adolf blev kung och avslutas när Karl XII dör i Norge 1718. Inflytandet över Östersjön låg i vågskålen när den geopolitiskt okunnige 17-åriga Gustav II Adolf besteg tronen.I avsnitt 78 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Stormakten växer fram som utkommer på Historiska Media.Stormaktstiden var också en tid när statsförvaltningen utvecklades till en av de mest effektiva i världen. Krigen krävdes stora förändringar. Det är nu kyrkobokföringen införs för att staten ska kunna hålla koll på alla stridsdugliga män. Behovet av ökade skatteintäkter drev på utvecklandet av näringsliv och handel. Postväsendet inrättades och vägnätet rustades upp, vilket underlättade kontakter och samordning i det växande riket. Sverige saknade egentligen en befolkning som kunde bära ambitionen att vara en stormakt. Därför blev man beroende av stora subsider från europeiska stormakter. År 1625 var befolkningen 1,1 miljoner (varav 0,3 i den finländska riksdelen) för att 1721 öka till 1,5 miljoner invånare, då med Skåne, Blekinge, Halland och Jämtland medräknade.Att Sverige reducerades till en liten spillra i jämförelse med stormakten är den smala lycka som gjort det möjligt för Sverige att leva i fred i över 200 år. Musik: JS Bach: Toccata And Fugue In D Minor,  Storyblocks AudioBild: Slaget vid Breitenfeld av Johann Walter, Wikipedia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>77. Leif X-et Perssons kval i Stasis förhörshäkten</title>

 						<itunes:title>77. Leif X-et Perssons kval i Stasis förhörshäkten</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 20 Nov 2019 05:30:03 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:28</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259b.mp3" length="69730894" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/715387120</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259b</link>

 						<itunes:subtitle>Lundastudenten Leif X-et Persson väcktes brutalt …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b7e261374eebccf701e70fe9d7be9a34.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Lundastudenten Leif X-et Persson väcktes brutalt av de östtyska vakterna på tåget till Berlin. Allting hade startat två år tidigare när den unge alingsåsaren på en semesterresa kommit i kontakt med Girrmanngruppen som med stor fara för sig själva hjälpte unga östtyskar att fly diktaturen DDR efter att berlinmuren byggts.Det som börjat som ett slumpartat möte i Berlins uteliv fick konsekvenser för resten av Leifs liv. De hårda förhören i Stasis fängelse knäckte Leif som aldrig mer blev sig lik.I avsnitt 77 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med forskarna och journalisten Karin Westin Tikkanen som skrivit boken Flykten genom Berlin.Byggandet av berlinmuren påbörjades den 13 augusti 1961 efter att hela 3,5 miljoner eller 20 procent av befolkningen i Östtyskland valt att lämna ofriheten och fattigdomen i den kommunistiska diktaturen som skapats ur den sovjetiska ockupationszonen av Tyskland.Vill ni ha den historiska bakgrunden till Östtyskland och muren måste ni lyssna på avsnitt 58 om berlinmuren med dn:s tidigare tysklandskorre Jan Lewenhagen.Så snart muren var på plats påbörjade flera grupper i Västberlin arbeta med att hjälpa ut människor som ville lämna Östtyskland. Trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att använda andras pass, klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.1963 greps 23-årige alingsåsaren Leif Persson av östtysk säkerhetspolis, misstänkt för att ha hjälpt östtyskar fly till väst. Det blev stora rubriker i svenska tidningar när Lundstudenten Leif Persson fängslades i Östberlin anklagad för medhjälp till republiksflykt. Leif Persson kom tidigt i kontakt med en västtysk studentgrupp som hjälpte östtyskar att fly, och han blev ombedd att bistå med svenska pass. Leif Persson avslutade sin medverkan senare samma år när det började bli för farligt. Han fortsatte dock att tillbringa mycket tid i Berlin och det var under ett av sina besök som han greps. Musik: Feel the Tension, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Lundastudenten Leif X-et Persson väcktes brutalt av de östtyska vakterna på tåget till Berlin. Allting hade startat två år tidigare när den unge alingsåsaren på en semesterresa kommit i kontakt med Girrmanngruppen som med stor fara för sig själva hjälpte unga östtyskar att fly diktaturen DDR efter att berlinmuren byggts.Det som börjat som ett slumpartat möte i Berlins uteliv fick konsekvenser för resten av Leifs liv. De hårda förhören i Stasis fängelse knäckte Leif som aldrig mer blev sig lik.I avsnitt 77 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med forskarna och journalisten Karin Westin Tikkanen som skrivit boken Flykten genom Berlin.Byggandet av berlinmuren påbörjades den 13 augusti 1961 efter att hela 3,5 miljoner eller 20 procent av befolkningen i Östtyskland valt att lämna ofriheten och fattigdomen i den kommunistiska diktaturen som skapats ur den sovjetiska ockupationszonen av Tyskland.Vill ni ha den historiska bakgrunden till Östtyskland och muren måste ni lyssna på avsnitt 58 om berlinmuren med dn:s tidigare tysklandskorre Jan Lewenhagen.Så snart muren var på plats påbörjade flera grupper i Västberlin arbeta med att hjälpa ut människor som ville lämna Östtyskland. Trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att använda andras pass, klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.1963 greps 23-årige alingsåsaren Leif Persson av östtysk säkerhetspolis, misstänkt för att ha hjälpt östtyskar fly till väst. Det blev stora rubriker i svenska tidningar när Lundstudenten Leif Persson fängslades i Östberlin anklagad för medhjälp till republiksflykt. Leif Persson kom tidigt i kontakt med en västtysk studentgrupp som hjälpte östtyskar att fly, och han blev ombedd att bistå med svenska pass. Leif Persson avslutade sin medverkan senare samma år när det började bli för farligt. Han fortsatte dock att tillbringa mycket tid i Berlin och det var under ett av sina besök som han greps. Musik: Feel the Tension, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>76. Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten</title>

 						<itunes:title>76. Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 13 Nov 2019 05:00:13 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:37</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259c.mp3" length="79993408" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/711170854</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259c</link>

 						<itunes:subtitle>Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Fri…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/8f46752aaf06ec039b65bf1a4f07474f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna. I avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser. Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Stöd podden Historia Nu – säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarter<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna. I avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser. Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Stöd podden Historia Nu – säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarter<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>75. Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike</title>

 						<itunes:title>75. Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 06 Nov 2019 05:00:12 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:08</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259d.mp3" length="89375238" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/708215278</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259d</link>

 						<itunes:subtitle>Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/3596c7b07db6168261da552df1b108d4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge – hans fåfänga klarade inte av att förhandla fram fred ur ett underläge. Och i längden kunde hans Grand Armée inte stå emot trycket från Europas förenade stormakter. Den franska revolutionen gjorde det möjligt för den lågadlige ynglingen från Korsika att bli general som 30-åring och två år senare chef för inrikesarmén. Stöd podden Historia Nu –säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarterI avsnitt 75 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet och författare till boken Omvälvningarnas tid – Norden och Europa under revolutions- och Napoleonkrigen.Napoleon var på många sätt briljant med ett stort intresse för vetenskap och matematik. Han förändrade krigsföringen med sina värnpliktsarméer och snabba truppförflyttningar. Han kunde arbeta dygnet runt och förberedde sina fälttåg minutiöst. Till sin hjälp hade han den första värnpliktsarmén som kunde skriva ut hundratusentals män som många var antända av den revolutionära gnistan. Samtidigt förstod Napoleon betydelsen av att höja moralen bland sina män genom tal, belöningar och straff. När Napoleon tog den politiska makten gjorde han med den armé i ryggen som han själv skapat.Napoleons arméer kom att dominera den europeiska kontinenten under 1800-talets första decennium med Storbritannien som den främsta fienden. Under Napoleons regim, först som förste konsul och senare som kejsare, befanns sig Frankrike i ständigt krig mot växlade stormaktskoalitioner. I Revolutionskrigen från år 1792 till freden i Amiens 1802 och under Napoleonkrigen från 1803 till år 1815 stod i princip Frankrike ensamt mot resten av Europas stormakter. Det katastrofala fälttåget i Ryssland år 1812 vände på krigslyckan. Dessutom lärde sig motståndarna av Napoleon. Det mänskliga priset för Napoleons omätliga maktambitioner har uppskattats till 1,7 miljoner sårade och döda bara i Napoleons arméer. Själv slutade han sina dagar förvisad till ön St Helene i Sydatlanten.Bild: Bonaparte vid pont d'Arcole, av Antoine-Jean Gros (ca. 1801), Louvren, Paris.Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge – hans fåfänga klarade inte av att förhandla fram fred ur ett underläge. Och i längden kunde hans Grand Armée inte stå emot trycket från Europas förenade stormakter. Den franska revolutionen gjorde det möjligt för den lågadlige ynglingen från Korsika att bli general som 30-åring och två år senare chef för inrikesarmén. Stöd podden Historia Nu –säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarterI avsnitt 75 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet och författare till boken Omvälvningarnas tid – Norden och Europa under revolutions- och Napoleonkrigen.Napoleon var på många sätt briljant med ett stort intresse för vetenskap och matematik. Han förändrade krigsföringen med sina värnpliktsarméer och snabba truppförflyttningar. Han kunde arbeta dygnet runt och förberedde sina fälttåg minutiöst. Till sin hjälp hade han den första värnpliktsarmén som kunde skriva ut hundratusentals män som många var antända av den revolutionära gnistan. Samtidigt förstod Napoleon betydelsen av att höja moralen bland sina män genom tal, belöningar och straff. När Napoleon tog den politiska makten gjorde han med den armé i ryggen som han själv skapat.Napoleons arméer kom att dominera den europeiska kontinenten under 1800-talets första decennium med Storbritannien som den främsta fienden. Under Napoleons regim, först som förste konsul och senare som kejsare, befanns sig Frankrike i ständigt krig mot växlade stormaktskoalitioner. I Revolutionskrigen från år 1792 till freden i Amiens 1802 och under Napoleonkrigen från 1803 till år 1815 stod i princip Frankrike ensamt mot resten av Europas stormakter. Det katastrofala fälttåget i Ryssland år 1812 vände på krigslyckan. Dessutom lärde sig motståndarna av Napoleon. Det mänskliga priset för Napoleons omätliga maktambitioner har uppskattats till 1,7 miljoner sårade och döda bara i Napoleons arméer. Själv slutade han sina dagar förvisad till ön St Helene i Sydatlanten.Bild: Bonaparte vid pont d'Arcole, av Antoine-Jean Gros (ca. 1801), Louvren, Paris.Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>74. Vålnadernas roll från antiken till halloween</title>

 						<itunes:title>74. Vålnadernas roll från antiken till halloween</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 30 Oct 2019 05:00:12 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:52</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259e.mp3" length="80375604" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/704378380</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259e</link>

 						<itunes:subtitle>Människors tro på spöken och gengångare har följt…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b199dbcfeb4b0cd5c7b48d0ef758d6cd.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid.  En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen. Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid.  En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen. Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>73. Koreakriget - det bortglömda kriget</title>

 						<itunes:title>73. Koreakriget - det bortglömda kriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 23 Oct 2019 04:00:22 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:45</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259f.mp3" length="77315735" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/700083604</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca1259f</link>

 						<itunes:subtitle>Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/e8a602d5d32db6c5cb549d0a98633417.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget. Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Musik: When They Drop The Atomic Bomb av Jackie Doll and his Pickled PeppersBild: Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget. Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Musik: When They Drop The Atomic Bomb av Jackie Doll and his Pickled PeppersBild: Wikipedia<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>72. Regalskeppet Kronans undergång</title>

 						<itunes:title>72. Regalskeppet Kronans undergång</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 16 Oct 2019 04:00:28 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:14</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a0.mp3" length="76587032" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/695995446</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a0</link>

 						<itunes:subtitle>Regalskeppet Kronans undergång är en av de störst…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/59d13b1f1eec47fd0d740b697f086008.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet. Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid.  Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet. Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid.  Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>71. Sockenbarnet August Theodors livsresa i det moderna Sverige</title>

 						<itunes:title>71. Sockenbarnet August Theodors livsresa i det moderna Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 09 Oct 2019 04:00:24 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>56:21</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a1.mp3" length="81060216" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/692755402</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a1</link>

 						<itunes:subtitle>August Theodor Blomqvist (1854–1941) blev som 6-å…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b1294eaffa0929c6fdb1df8837ed044a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[August Theodor Blomqvist (1854–1941) blev som 6-åring föräldralös år 1860 i Ulvsunda utanför Stockholm. Som sockenbarn hamnade han ute på Lovö i skuggan av Drottningholms slott. Han auktioneras inte ut till lägstbjudande, men tvingas ändå byta hem vid flera tillfällen.August är en obemärkt man som får en svår start när bägge föräldrarna dör, men som ändå med tiden skapar en egen familj och blir en duktig smed med egen verksamhet. Genom Augusts livsresa kan förstå de stora samhällsförändringar som Sverige genomgick från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.I avsnitt 71 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms universitet och Rolf Lind, samhällsvetare som är barnbarnsbarn till August Theodor.  De har tillsammans skrivit boken Spår av ett liv – En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid.Ända in på 1900-talet fick tvingades föräldralösa barn att flytta runt mellan olika hem som fick en mindre ersättning från socknen. Barnen kunde auktioneras ut till den som mot lägst ersättning tog emot barnen. Detta skedde i en tid när många föräldrar dog tidigt av sjukdomar, olyckor och umbäranden. I kyrkböckerna är det ett betydande antal barn som noteras som föräldralösa.Först 1918 förbjöds bruket att auktionera ut barn till lägstbjudande eller att fattiga och föräldralösa tvingades bo i tur och ordning en kortare tid hos bönder inom ett område.Sveriges kändaste sockenbarn är nobelpristagaren Harry Martinsson som skrev som sin hårda barndom i Nässlorna blomma utgiven år 1935. Många har gripits av Harry Martinssons öde att auktioneras ut efter att fadern dött och modern emigrerat till Kalifornien.Men August Theodor Blomqvist öde låter oss förstå att sockenbarnets öde inte alltid var nattsvart. August fick lära sig smedyrket som gjorde att han med tiden kunde starta en egen verksamhet. Han gifte sig och fick fyra barn Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.Musik: Skräplandschottis, Michael Caplin, Creativa Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[August Theodor Blomqvist (1854–1941) blev som 6-åring föräldralös år 1860 i Ulvsunda utanför Stockholm. Som sockenbarn hamnade han ute på Lovö i skuggan av Drottningholms slott. Han auktioneras inte ut till lägstbjudande, men tvingas ändå byta hem vid flera tillfällen.August är en obemärkt man som får en svår start när bägge föräldrarna dör, men som ändå med tiden skapar en egen familj och blir en duktig smed med egen verksamhet. Genom Augusts livsresa kan förstå de stora samhällsförändringar som Sverige genomgick från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.I avsnitt 71 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms universitet och Rolf Lind, samhällsvetare som är barnbarnsbarn till August Theodor.  De har tillsammans skrivit boken Spår av ett liv – En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid.Ända in på 1900-talet fick tvingades föräldralösa barn att flytta runt mellan olika hem som fick en mindre ersättning från socknen. Barnen kunde auktioneras ut till den som mot lägst ersättning tog emot barnen. Detta skedde i en tid när många föräldrar dog tidigt av sjukdomar, olyckor och umbäranden. I kyrkböckerna är det ett betydande antal barn som noteras som föräldralösa.Först 1918 förbjöds bruket att auktionera ut barn till lägstbjudande eller att fattiga och föräldralösa tvingades bo i tur och ordning en kortare tid hos bönder inom ett område.Sveriges kändaste sockenbarn är nobelpristagaren Harry Martinsson som skrev som sin hårda barndom i Nässlorna blomma utgiven år 1935. Många har gripits av Harry Martinssons öde att auktioneras ut efter att fadern dött och modern emigrerat till Kalifornien.Men August Theodor Blomqvist öde låter oss förstå att sockenbarnets öde inte alltid var nattsvart. August fick lära sig smedyrket som gjorde att han med tiden kunde starta en egen verksamhet. Han gifte sig och fick fyra barn Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.Musik: Skräplandschottis, Michael Caplin, Creativa Commons.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>70. Postbondens unika roll i Stormaktssverige</title>

 						<itunes:title>70. Postbondens unika roll i Stormaktssverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 02 Oct 2019 04:00:24 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:27</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a2.mp3" length="79738486" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/689524231</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a2</link>

 						<itunes:subtitle>För den framväxande statsmakten under stormaktsti…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/262c6d65423461572d7233a035e1ce90.jpg"/>
 						<description><![CDATA[För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befodra brev enligt ett statfettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.I avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor - Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten. Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet. I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad. Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) - Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks AudioBild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: "Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter". Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befodra brev enligt ett statfettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.I avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor - Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten. Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet. I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad. Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) - Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks AudioBild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: "Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter". Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>69. Karin Månsdotter - soldatdottern som blev drottning i 87 dagar</title>

 						<itunes:title>69. Karin Månsdotter - soldatdottern som blev drottning i 87 dagar</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 25 Sep 2019 04:00:36 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:47</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a3.mp3" length="90289606" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/686043178</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a3</link>

 						<itunes:subtitle>Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Måns…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/a47f064f52868cfd8f696c1e59798235.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning. Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden. I avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning. Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden. I avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock Audio<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>68: Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning</title>

 						<itunes:title>68: Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 18 Sep 2019 04:00:16 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:00</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a4.mp3" length="89165183" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/680511068</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a4</link>

 						<itunes:subtitle>Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/ba32772d9fd121d09e9dd2d4337f84a7.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora - makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter.  Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Eleonora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) - Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora - makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter.  Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Eleonora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) - Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>67. Kriget som beseglade Skånes framtid</title>

 						<itunes:title>67. Kriget som beseglade Skånes framtid</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 11 Sep 2019 04:00:26 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:05:53</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a5.mp3" length="94757853" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/679033641</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a5</link>

 						<itunes:subtitle>Danmark och Sverige var rivalerna som under århun…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/08ba9b38901891da6793d1adf90d7be2.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Danmark och Sverige var rivalerna som under århundraden slogs om herraväldet i Norden.  Skånska kriget inleddes i september år 1675 efter att danskarna tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Danskarna ville återta Skåne, Blekinge och Halland som landet förlorat vid freden i Roskilde år 1658. Skånska kriget såg den 4 december 1676 det blodigaste slaget Sverige upplevt med Slaget vid Lund där hälften av de stridande stupande. Landskapen förrödes av krigen där reguljära förband, friskyttar och snapphanar mötte varandra i regelrätta slag och klassisk gerillakrigsföring. Största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I det 67:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmös museer och Stadsarkivet samt författare till två böcker om Skånska kriget.En uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som kämpade såväl i militärt organiserade friskyttekompanier som i små grupper eller på egen hand. Svenskarna sökte på alla sätt komma tillrätta med snapphanerörelsen med omväxlande drakoniska straff och amnestiplakat, och snapphanarnas betydelse avtog starkt mot slutet av kriget.Avgörande för krigets utgång var inte de svenska militära framgångarna i Skåne. Det dansk–svenska kriget var en del av ett stort europeiskt krig mellan å ena sidan Frankrike, som var Sveriges allierade, och å den andra en koalition mellan Nederländerna, Spanien, den tysk–romerske kejsaren och bl.a. Brandenburg och Danmark. Med början i augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta motståndare, och plötsligt var därmed Danmark jämte Brandenburg isolerat, och Danmark tvingades sluta fred utan några vinster. Fredsslutet skedde först i Fontainebleau och sedan i Lund, där samtidigt ett svensk–danskt förbund ingicks 1679. Därmed var Skånes framtid avgjord.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Danmark och Sverige var rivalerna som under århundraden slogs om herraväldet i Norden.  Skånska kriget inleddes i september år 1675 efter att danskarna tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Danskarna ville återta Skåne, Blekinge och Halland som landet förlorat vid freden i Roskilde år 1658. Skånska kriget såg den 4 december 1676 det blodigaste slaget Sverige upplevt med Slaget vid Lund där hälften av de stridande stupande. Landskapen förrödes av krigen där reguljära förband, friskyttar och snapphanar mötte varandra i regelrätta slag och klassisk gerillakrigsföring. Största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I det 67:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmös museer och Stadsarkivet samt författare till två böcker om Skånska kriget.En uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som kämpade såväl i militärt organiserade friskyttekompanier som i små grupper eller på egen hand. Svenskarna sökte på alla sätt komma tillrätta med snapphanerörelsen med omväxlande drakoniska straff och amnestiplakat, och snapphanarnas betydelse avtog starkt mot slutet av kriget.Avgörande för krigets utgång var inte de svenska militära framgångarna i Skåne. Det dansk–svenska kriget var en del av ett stort europeiskt krig mellan å ena sidan Frankrike, som var Sveriges allierade, och å den andra en koalition mellan Nederländerna, Spanien, den tysk–romerske kejsaren och bl.a. Brandenburg och Danmark. Med början i augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta motståndare, och plötsligt var därmed Danmark jämte Brandenburg isolerat, och Danmark tvingades sluta fred utan några vinster. Fredsslutet skedde först i Fontainebleau och sedan i Lund, där samtidigt ett svensk–danskt förbund ingicks 1679. Därmed var Skånes framtid avgjord.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>66. Det brittiska Imperiets uppgång och fall</title>

 						<itunes:title>66. Det brittiska Imperiets uppgång och fall</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 04 Sep 2019 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:51</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a6.mp3" length="84641963" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/671133143</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a6</link>

 						<itunes:subtitle>När det brittiska imperiet var som störst år 1920…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/f69b39ca292e892640299d6857b71e9c.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>65. Vikingarnas underbara skepp</title>

 						<itunes:title>65. Vikingarnas underbara skepp</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 28 Aug 2019 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>56:18</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a7.mp3" length="80999336" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/665184260</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a7</link>

 						<itunes:subtitle>Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/45c2459623831639ffa4f62ee7da2b40.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel – dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar – och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med  marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken ”Birkas skepp”.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel – dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar – och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med  marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken ”Birkas skepp”.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>64. Det hemliga Londons historia</title>

 						<itunes:title>64. Det hemliga Londons historia</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 21 Aug 2019 04:00:26 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:04</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a8.mp3" length="48550102" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/665158037</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a8</link>

 						<itunes:subtitle>I världsstaden London har otaliga byggnader och p…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b3a5cb5f974f80c7a47427f8bc470e52.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I världsstaden London har otaliga byggnader och platser försvunnit under århundrandena. Allt ifrån visionära bostadsområden Adelphi som aldrig levde upp till drömmen till avrättningsplatser och porrkvarter. I avsnitt 64 av podden Historia Nu tar författaren och frilansskribenten Gabriella Håkansson tar oss till platser som rivits, försvunnit eller glömts bort. Uppläsare Kajsa Linderholm.Musik: Storyblocks.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I världsstaden London har otaliga byggnader och platser försvunnit under århundrandena. Allt ifrån visionära bostadsområden Adelphi som aldrig levde upp till drömmen till avrättningsplatser och porrkvarter. I avsnitt 64 av podden Historia Nu tar författaren och frilansskribenten Gabriella Håkansson tar oss till platser som rivits, försvunnit eller glömts bort. Uppläsare Kajsa Linderholm.Musik: Storyblocks.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>63. Berlins litterära historia</title>

 						<itunes:title>63. Berlins litterära historia</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 14 Aug 2019 04:00:26 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:42</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a9.mp3" length="58905490" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/665082638</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125a9</link>

 						<itunes:subtitle>Berlins litterära historia är rik och präglad av …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/c656a29b8c89d1d4102aa14656c9bc39.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia.  I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden – brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia.  I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden – brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>62. New Yorks historia</title>

 						<itunes:title>62. New Yorks historia</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 07 Aug 2019 04:00:05 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:06:16</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125aa.mp3" length="95304494" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/646564401</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125aa</link>

 						<itunes:subtitle>År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Ma…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/8bab363d5be318fb6d6868f76bfb30ee.jpg"/>
 						<description><![CDATA[År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico. I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico. I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>61. Världens första tunnelbana</title>

 						<itunes:title>61. Världens första tunnelbana</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 31 Jul 2019 04:00:05 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>44:37</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ab.mp3" length="43083828" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/646161519</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ab</link>

 						<itunes:subtitle>Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öp…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/cc76ab7149497b534465a124486afb5f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade ”the tube” 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropolerMetropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras. Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London.Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King's Cross med namnet Metropolitan Railway.I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Bild:Queens Road (now Queensway) tube station, c. 1900, Public Domain, Wikipedia.Ljudeffekten är "London Underground, Arriving, A.wav" av InspectorJ (www.jshaw.co.uk) hos Freesound.org<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade ”the tube” 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropolerMetropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras. Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London.Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King's Cross med namnet Metropolitan Railway.I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Bild:Queens Road (now Queensway) tube station, c. 1900, Public Domain, Wikipedia.Ljudeffekten är "London Underground, Arriving, A.wav" av InspectorJ (www.jshaw.co.uk) hos Freesound.org<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>60. Brott och straff i 1600-talets Östergötland</title>

 						<itunes:title>60. Brott och straff i 1600-talets Östergötland</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 24 Jul 2019 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:47</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ac.mp3" length="58016583" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/646156524</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ac</link>

 						<itunes:subtitle>Människorna på 1600-talet var på många sätt lika …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/764e9708ac967f6d2ec0b40d16928a20.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Människorna på 1600-talet var på många sätt lika oss men ändå så annorlunda. Rättsprotokoll från den tiden blir titthål tillbaka i historian när otrohet var belagt med dödsstraff, men där försupna präster kunde supa, tafsa och hora i årtionden utan några större konsekvenser.Under stormaktstiden fortsatte vanliga människor att leva sina liv i socknar och småstäder samtidigt som kungamakten stärktes och Sverige blev en europeisk stormakt. En mycket blygsam befolkningsutvecklingen under 1600-talets första hälft talar sitt eget språk om umbäranden och svält.I avsnitt 60 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med den prisbelönte historikern Annika Sandén, verksam vid Stockholms universitet om brott och straff på 1600-talet. Lagarna var drakoniska på 1600-talet med dödsstraff för hor och upprepade stölder. Även förvisning var ett mycket allvarligt straff eftersom det utradera människans möjligheter till försörjning. Samtidigt omvandlades ofta dödstraff i lägre instanser till dryga böter i hovrätterna. Borgarna och bönderna som befolkade de lägre domstolarna drog sig också för att verkligen utdöma de hårdaste straffen. Möjligheten att frias genom att samla 12 edgärdsvittnen som kunde tala för den åtalades heder gav välsituerade större möjligheter än exempelvis kvinnor utan man eller far.  Men i Annika Sandéns bok Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 kan vi läsa hur notoriska horkarlar eller kvinnor i utkanten av samhället till slut inte kan undkomma det hårdaste straffet.Musik: Bach Organ Works: Trio Sonatas av James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.Bild: Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland. Av Raphael Saulus, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Människorna på 1600-talet var på många sätt lika oss men ändå så annorlunda. Rättsprotokoll från den tiden blir titthål tillbaka i historian när otrohet var belagt med dödsstraff, men där försupna präster kunde supa, tafsa och hora i årtionden utan några större konsekvenser.Under stormaktstiden fortsatte vanliga människor att leva sina liv i socknar och småstäder samtidigt som kungamakten stärktes och Sverige blev en europeisk stormakt. En mycket blygsam befolkningsutvecklingen under 1600-talets första hälft talar sitt eget språk om umbäranden och svält.I avsnitt 60 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med den prisbelönte historikern Annika Sandén, verksam vid Stockholms universitet om brott och straff på 1600-talet. Lagarna var drakoniska på 1600-talet med dödsstraff för hor och upprepade stölder. Även förvisning var ett mycket allvarligt straff eftersom det utradera människans möjligheter till försörjning. Samtidigt omvandlades ofta dödstraff i lägre instanser till dryga böter i hovrätterna. Borgarna och bönderna som befolkade de lägre domstolarna drog sig också för att verkligen utdöma de hårdaste straffen. Möjligheten att frias genom att samla 12 edgärdsvittnen som kunde tala för den åtalades heder gav välsituerade större möjligheter än exempelvis kvinnor utan man eller far.  Men i Annika Sandéns bok Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 kan vi läsa hur notoriska horkarlar eller kvinnor i utkanten av samhället till slut inte kan undkomma det hårdaste straffet.Musik: Bach Organ Works: Trio Sonatas av James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.Bild: Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland. Av Raphael Saulus, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>59. Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva</title>

 						<itunes:title>59. Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 17 Jul 2019 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:01:47</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ad.mp3" length="68620894" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/645114156</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ad</link>

 						<itunes:subtitle>I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/775dfe99ebfbdd11206c9dd0a87600d6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearme´. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp. Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearme´. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp. Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>58. Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol</title>

 						<itunes:title>58. Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 10 Jul 2019 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:09:23</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ae.mp3" length="72380799" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/643359870</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ae</link>

 						<itunes:subtitle>Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delni…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/713a4b62867ebea4c016ea2e05ca2072.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken "Kanslern som kom in från kylan” där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989.  Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musik i podden: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a  Creative Commons License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken "Kanslern som kom in från kylan” där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989.  Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musik i podden: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a  Creative Commons License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>57. Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten</title>

 						<itunes:title>57. Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 03 Jul 2019 04:00:00 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>50:23</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125af.mp3" length="72468744" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/641752089</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125af</link>

 						<itunes:subtitle>Birger Jarl (1210-1266) blev aldrig kung, men är …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/335bcfb51b3ba9cb03557e777467de4a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Birger Jarl (1210-1266) blev aldrig kung, men är ändå en av Sveriges historias viktigaste personer. Hans väg till makten blev blodig. Samtidigt lade han grunden till Sverige som stat, skapade ett rättssamhälle, byggde borgar och städer.Birger Magnusson var en hård maktspelare som efter att han dödat sina konkurrenter om makten lade grunden till den svenska statsbildningen och grundade Stockholm och ett stort antal städer. Två av sönerna blev kungar - Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.I avsnitt 57 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Birger Jarl var född in i den mäktige Bjälboätten under en tid när lokala stormän styrde sina områden utan inblandning från statsmakten. Han blev kungens närmaste man under en tid som präglades av blodiga maktkamper mellan de ledande ätterna. Birger Jarl gifte sig med kung Erik den läspe och haltes syster Ingeborg och blev kungens närmaste man – Birger Jarl. När kung Erik senare dog satte han sin son Valdemar på tronen som efterträddes av Birgers son Magnus Ladulås.Före Birger Jarl gjorde lokala stormän och biskopar i princip vad de vill lokalt utan att statsmakten lade sig i, men Birger Magnusson lyckades etablera statsmaktens överhöghet över det lokala.Han drev igen rikstäckande lagstiftning om hemfrid, tingsfrid och kvinnofrid. Han etablerade de flesta av Sveriges äldre städer – däribland Stockholm. Birger Jarl byggde också ointagliga borgar som fick i betydelse i hundratals år.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Birger Jarl (1210-1266) blev aldrig kung, men är ändå en av Sveriges historias viktigaste personer. Hans väg till makten blev blodig. Samtidigt lade han grunden till Sverige som stat, skapade ett rättssamhälle, byggde borgar och städer.Birger Magnusson var en hård maktspelare som efter att han dödat sina konkurrenter om makten lade grunden till den svenska statsbildningen och grundade Stockholm och ett stort antal städer. Två av sönerna blev kungar - Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.I avsnitt 57 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Birger Jarl var född in i den mäktige Bjälboätten under en tid när lokala stormän styrde sina områden utan inblandning från statsmakten. Han blev kungens närmaste man under en tid som präglades av blodiga maktkamper mellan de ledande ätterna. Birger Jarl gifte sig med kung Erik den läspe och haltes syster Ingeborg och blev kungens närmaste man – Birger Jarl. När kung Erik senare dog satte han sin son Valdemar på tronen som efterträddes av Birgers son Magnus Ladulås.Före Birger Jarl gjorde lokala stormän och biskopar i princip vad de vill lokalt utan att statsmakten lade sig i, men Birger Magnusson lyckades etablera statsmaktens överhöghet över det lokala.Han drev igen rikstäckande lagstiftning om hemfrid, tingsfrid och kvinnofrid. Han etablerade de flesta av Sveriges äldre städer – däribland Stockholm. Birger Jarl byggde också ointagliga borgar som fick i betydelse i hundratals år.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>56. Antikens sju underverk</title>

 						<itunes:title>56. Antikens sju underverk</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 26 Jun 2019 04:00:14 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:00:04</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b0.mp3" length="64292218" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/641323788</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b0</link>

 						<itunes:subtitle>Alla har hört talas om antikens sju underverk, me…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b7913e23ba6203bd9a06c00d7a4b3711.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>55. Tågresenärens historia</title>

 						<itunes:title>55. Tågresenärens historia</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 19 Jun 2019 04:00:29 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>49:53</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b1.mp3" length="48744229" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/638507757</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b1</link>

 						<itunes:subtitle>När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/0d2536b9fb96e9d7580a504965c07f4f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885.  Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h.  Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland.  Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag. Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg. De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.I avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.  Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885.  Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h.  Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland.  Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag. Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg. De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.I avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.  Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>54. När järnvägen förändrade Sverige</title>

 						<itunes:title>54. När järnvägen förändrade Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 12 Jun 2019 04:00:25 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>56:03</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b2.mp3" length="60559578" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/635054616</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b2</link>

 						<itunes:subtitle>Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bonde…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d2564c2ebe5142dcb62863e828586a28.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA. Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare. I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879 Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle.Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/File:ESCOVADO_(Ernesto_Nazareth)_-_Ernesto_Nazareth_1907.oggBild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 "Wessman.".<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA. Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare. I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879 Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle.Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/File:ESCOVADO_(Ernesto_Nazareth)_-_Ernesto_Nazareth_1907.oggBild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 "Wessman.".<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>53. Dackefejden blev det sista stora bondeupproret i Sverige</title>

 						<itunes:title>53. Dackefejden blev det sista stora bondeupproret i Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 05 Jun 2019 04:00:25 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>51:00</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b3.mp3" length="55656538" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/630905373</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b3</link>

 						<itunes:subtitle>Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/5358106b3d143774cccd97827956df29.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor. Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor. Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>52. IB-affären - underrättelsetjänsten som inte fanns</title>

 						<itunes:title>52. IB-affären - underrättelsetjänsten som inte fanns</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 29 May 2019 04:00:27 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>52:10</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b4.mp3" length="75042728" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/627824562</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b4</link>

 						<itunes:subtitle>Underrättelseorganisationen IB var okänd för allm…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/b63d750247490a0f538b1439288cfed4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Underrättelseorganisationen IB var okänd för allmänheten innan den avslöjades i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront år 1973. Då öppnades en värld av åsiktsregistrering av svenska medborgare i samarbete med LO och avancerade utbyten med utländska underrättelseorganisationer. IB samlade in information utomlands med hjälp av egna agenter, flyktingar och resenärer. Dessutom bytte man underrättelser med andra västerländska underrättelseorganisationer. I Sverige registrerade IB kommunister på arbetsplatser med hjälp av LO trots att åsiktsregistrering var olagligt.IB:s chef Birger Elmér var socialdemokrat som spelade tennis med statsminister Olof Palme och IB kom att uppfattas som det socialdemokratiska partiets egen underrättelsetjänst.Ursprunget till avslöjandet var den avskedade IB-agenten Håkan Isacsson som fått sparken efter att det framkommit att han förskingrat organisationens pengar genom påhittade källor. Håkan Isacsson var också vän med journalisten Peter Bratt sedan militärtjänstgöringen.Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt källan Håkan Isacsson som låg bakom avslöjandena dömdes till fängelse för spioneri trots att det normala är att det bara är ansvarig utgivare som kan bära ansvar för vad som trycks i en tidning.IB drabbades hårt av avslöjande men levde kvar i nya former. Också IB-chefen Birger Elmér lyckades fortsätta styra i det fördolda trots att han officiellt sagts upp.I avsnitt 52 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Sprickorna i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Underrättelseorganisationen IB var okänd för allmänheten innan den avslöjades i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront år 1973. Då öppnades en värld av åsiktsregistrering av svenska medborgare i samarbete med LO och avancerade utbyten med utländska underrättelseorganisationer. IB samlade in information utomlands med hjälp av egna agenter, flyktingar och resenärer. Dessutom bytte man underrättelser med andra västerländska underrättelseorganisationer. I Sverige registrerade IB kommunister på arbetsplatser med hjälp av LO trots att åsiktsregistrering var olagligt.IB:s chef Birger Elmér var socialdemokrat som spelade tennis med statsminister Olof Palme och IB kom att uppfattas som det socialdemokratiska partiets egen underrättelsetjänst.Ursprunget till avslöjandet var den avskedade IB-agenten Håkan Isacsson som fått sparken efter att det framkommit att han förskingrat organisationens pengar genom påhittade källor. Håkan Isacsson var också vän med journalisten Peter Bratt sedan militärtjänstgöringen.Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt källan Håkan Isacsson som låg bakom avslöjandena dömdes till fängelse för spioneri trots att det normala är att det bara är ansvarig utgivare som kan bära ansvar för vad som trycks i en tidning.IB drabbades hårt av avslöjande men levde kvar i nya former. Också IB-chefen Birger Elmér lyckades fortsätta styra i det fördolda trots att han officiellt sagts upp.I avsnitt 52 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Sprickorna i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>51. Nordiska korståg för tro och plundring</title>

 						<itunes:title>51. Nordiska korståg för tro och plundring</itunes:title>

 						<pubDate>Tue, 21 May 2019 15:01:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>50:37</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b5.mp3" length="57836659" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/624204261</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b5</link>

 						<itunes:subtitle>Det första korståget inleddes den 27 november 109…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/50343615cc6862798239cf28aa90c568.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Det första korståget inleddes den 27 november 1095 av att påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimerna. Gensvaret blev entusiastiskt och snart for flera korståg österut till Jerusalem, men också mot dagens Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen. Men många gånger känns de nordiska korstågen som en förlängning på vikingarnas tidigare plundringar - nu med kristna förtecken. Den norske kung Sigurd Jorsalfarare var den förste europeiske monark som deltog i ett korståg till det Heliga landet år 1108-1111. Enligt legenden han tog med sig ett relikskrin från Jerusalem, som innehöll en flisa från Kristi kors och att han gav detta till staden Konghelle (Kungahälla). Sigurd ska även ha genomfört korståg till Sverige 1123 mot de hedniska smålänningarna där, kallat Kalmare ledung.Korstågen var i allra högsta grad sanktionerade av den katolska kyrkan och de som deltog befriades från all synd.  Idag räknar man med nio olika korståg och huvudsyftet var att ta kontrollen över det heliga landet. Korsfararna finansierade själv sin resa och det var dyrt. Svårigheterna att under tidig medeltid åka ända till det heliga landet var stora. Många dåligt organiserade korståg nådde aldrig målet.Vid mitten av 1100-talat blev definitionen av ett korståg vidare. Då blev alla krig mot kristenhetens fiender ett korståg och det blev möjligt att genomföra korståg mot hedningar runt Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och blev en maktfaktor att räkna med. Många korståg var mer maskerade plundringståg och även handelsintressen underblåste korstågen. Att underkuva ortodoxa kristna blev också en del av korstågen.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg som utkommit på bokförlaget Historiska Media. Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Det första korståget inleddes den 27 november 1095 av att påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimerna. Gensvaret blev entusiastiskt och snart for flera korståg österut till Jerusalem, men också mot dagens Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen. Men många gånger känns de nordiska korstågen som en förlängning på vikingarnas tidigare plundringar - nu med kristna förtecken. Den norske kung Sigurd Jorsalfarare var den förste europeiske monark som deltog i ett korståg till det Heliga landet år 1108-1111. Enligt legenden han tog med sig ett relikskrin från Jerusalem, som innehöll en flisa från Kristi kors och att han gav detta till staden Konghelle (Kungahälla). Sigurd ska även ha genomfört korståg till Sverige 1123 mot de hedniska smålänningarna där, kallat Kalmare ledung.Korstågen var i allra högsta grad sanktionerade av den katolska kyrkan och de som deltog befriades från all synd.  Idag räknar man med nio olika korståg och huvudsyftet var att ta kontrollen över det heliga landet. Korsfararna finansierade själv sin resa och det var dyrt. Svårigheterna att under tidig medeltid åka ända till det heliga landet var stora. Många dåligt organiserade korståg nådde aldrig målet.Vid mitten av 1100-talat blev definitionen av ett korståg vidare. Då blev alla krig mot kristenhetens fiender ett korståg och det blev möjligt att genomföra korståg mot hedningar runt Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och blev en maktfaktor att räkna med. Många korståg var mer maskerade plundringståg och även handelsintressen underblåste korstågen. Att underkuva ortodoxa kristna blev också en del av korstågen.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg som utkommit på bokförlaget Historiska Media. Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>50. Gustaf Mannerheim var bäst på avgrundens rand</title>

 						<itunes:title>50. Gustaf Mannerheim var bäst på avgrundens rand</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 15 May 2019 04:00:29 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:12:08</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b6.mp3" length="125417742" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/620439291</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b6</link>

 						<itunes:subtitle>När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951)…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/e6eecb30d379989374d883d51881fbf7.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig. Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland. Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig. Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland. Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.I avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>49. Dubbelt hor och giftmord i Hälsta</title>

 						<itunes:title>49. Dubbelt hor och giftmord i Hälsta</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 08 May 2019 04:00:19 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:55</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b7.mp3" length="93203062" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/617000775</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b7</link>

 						<itunes:subtitle>På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/0fd0d72aeab783c8c3bb1d02965fb939.jpg"/>
 						<description><![CDATA[På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak. Samhället straffade otrohet mellan gifta med döden. Och Hälsta, utanför dagens Hallstahammar i Västmanland, tycks varit en tummelplats för sex och brott.I utförliga rättegångsprotokoll från 1685 från Snevringes häradsrätt får vi möjlighet att ta del av en mörk historia om otrohet, mordförsök och gamla familjefejder. Bondmoran Anna Persdotter anklagas inte bara för att ha försökt giftmörda sin man Johan Johansson med arsenik, utan att ha bedrivit hor med drängen Anders och flera andra män.Det är pigan Brita Johansdotter som anklagar sin tidigare husmor. Misstankarna uppstod när husmodern bad pigan att inte diska upp ett ölstop. Då upptäckte Brita tre små smulor. Efter frågor om smulorna rykte Anna stopet ur händerna på pigan.Under 1600-talet fanns Moses lag från gamla testamentet som appendix till lagboken. Därmed kunde människorna dömas till döden för otrohet, men också för att ha slagit sin far. De flesta benådades dock i högre instanser.I 49 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledarem Urban Lindstedt med historikerna Karin Hassan Janssons och Jonas Lindström om deras bok Horet i Hälsta som lyfter fram ett bortglömt rättsfall från stormaktstiden som fungerar som en tidsmaskin tillbaka till en värld där äktenskapsbrott bestraffades med döden.Bild: Hortus Deliciarum, public domain. Musiken som inleder är Bach BWW 565: Toccata and Fugue in D Minor by James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak. Samhället straffade otrohet mellan gifta med döden. Och Hälsta, utanför dagens Hallstahammar i Västmanland, tycks varit en tummelplats för sex och brott.I utförliga rättegångsprotokoll från 1685 från Snevringes häradsrätt får vi möjlighet att ta del av en mörk historia om otrohet, mordförsök och gamla familjefejder. Bondmoran Anna Persdotter anklagas inte bara för att ha försökt giftmörda sin man Johan Johansson med arsenik, utan att ha bedrivit hor med drängen Anders och flera andra män.Det är pigan Brita Johansdotter som anklagar sin tidigare husmor. Misstankarna uppstod när husmodern bad pigan att inte diska upp ett ölstop. Då upptäckte Brita tre små smulor. Efter frågor om smulorna rykte Anna stopet ur händerna på pigan.Under 1600-talet fanns Moses lag från gamla testamentet som appendix till lagboken. Därmed kunde människorna dömas till döden för otrohet, men också för att ha slagit sin far. De flesta benådades dock i högre instanser.I 49 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledarem Urban Lindstedt med historikerna Karin Hassan Janssons och Jonas Lindström om deras bok Horet i Hälsta som lyfter fram ett bortglömt rättsfall från stormaktstiden som fungerar som en tidsmaskin tillbaka till en värld där äktenskapsbrott bestraffades med döden.Bild: Hortus Deliciarum, public domain. Musiken som inleder är Bach BWW 565: Toccata and Fugue in D Minor by James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>48. Klottret visar de vanliga människorna i Romarriket</title>

 						<itunes:title>48. Klottret visar de vanliga människorna i Romarriket</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 01 May 2019 04:00:49 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:03:07</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b8.mp3" length="108330517" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/613608057</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b8</link>

 						<itunes:subtitle>När vi läser graffiti på badhusen, statyer och gr…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/e21bce7ae08ebd6e4f906780d6d5fba4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När vi läser graffiti på badhusen, statyer och gravmonument i det antika Romarriket kommer vi närmare de vanliga människorna än i elitens klassiska texter från Rom. Här framträder hela människan med allt från kärleksklotter, snusk, skämt, förbud, reklam och sorg. Vår bild av romarriket kommer i stor utsträckning från klassiska författare ur den yppersta eliten. Men överallt har vi hittat klotter av vanliga människor– allt från slavar, kvinnor, kärlekspar, värdshusägare till skolungdomar. Romarna levde i en utpräglad urban miljö och trots att 2000 år har förflutit kan vi känna igen oss i romarna. Vi sidan om klotter på vers lär vi oss mycket om romarrikets vardagsliv genom skriven reklam för politiker, värdshus och gladiatorspel. Även barnen framträder med barnsliga teckningar och skolungdomars klotter utifrån klassiska texter de läst i skolan.Mest drabbad blir man av gravinskriptioner där sorgen efter en älskad hustru eller ett älskat barn känns flera tusen år efter skrevs.I avsnitt 48 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dominic Ingemark, docent i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. Han är aktuellt med boken Väggarnas vittnesbörd – Graffiti och gravinskrifter berättar om livet i romarriket.An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När vi läser graffiti på badhusen, statyer och gravmonument i det antika Romarriket kommer vi närmare de vanliga människorna än i elitens klassiska texter från Rom. Här framträder hela människan med allt från kärleksklotter, snusk, skämt, förbud, reklam och sorg. Vår bild av romarriket kommer i stor utsträckning från klassiska författare ur den yppersta eliten. Men överallt har vi hittat klotter av vanliga människor– allt från slavar, kvinnor, kärlekspar, värdshusägare till skolungdomar. Romarna levde i en utpräglad urban miljö och trots att 2000 år har förflutit kan vi känna igen oss i romarna. Vi sidan om klotter på vers lär vi oss mycket om romarrikets vardagsliv genom skriven reklam för politiker, värdshus och gladiatorspel. Även barnen framträder med barnsliga teckningar och skolungdomars klotter utifrån klassiska texter de läst i skolan.Mest drabbad blir man av gravinskriptioner där sorgen efter en älskad hustru eller ett älskat barn känns flera tusen år efter skrevs.I avsnitt 48 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dominic Ingemark, docent i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. Han är aktuellt med boken Väggarnas vittnesbörd – Graffiti och gravinskrifter berättar om livet i romarriket.An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>47.  När digerdöden hotade att utplåna Europa</title>

 						<itunes:title>47.  När digerdöden hotade att utplåna Europa</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 24 Apr 2019 04:00:14 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:23</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b9.mp3" length="63822934" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/610158126</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125b9</link>

 						<itunes:subtitle>Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den störs…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/2d4e957f7de1b06076d27fdf04ce82f6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten.Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet. I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten.Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet. I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>46. Vietnamkrigen formades av kalla krigets mallar</title>

 						<itunes:title>46. Vietnamkrigen formades av kalla krigets mallar</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 17 Apr 2019 04:00:24 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:04:22</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ba.mp3" length="92590886" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/606870336</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ba</link>

 						<itunes:subtitle>Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/7b55e9b2ea9c07170b973a3039dd8774.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.I avsnitt 46 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.I avsnitt 46 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>45. Så uppstod myten om den våldsamme manlige vikingen</title>

 						<itunes:title>45. Så uppstod myten om den våldsamme manlige vikingen</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 10 Apr 2019 04:00:22 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:16</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bb.mp3" length="89549925" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/603452565</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bb</link>

 						<itunes:subtitle>De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/0847d9e6a395acaf25d1ff139a9b1136.jpg"/>
 						<description><![CDATA[De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på hjälmarna, men det övriga paketet av myter från det sena 1800-talets nationalromantik lever fortfarande kvar. För den borgliga 1800-talsmänniskan blev vikingen en våldsam storvuxen man som plundrade omvärlden och kvinnorna tänktes helt bort ur bilden.Synen på vikingarna har förändrats under århundradena sedan de försvann. Från skam för vårt hedniska ursprung under medeltiden, till myter som skulle hjälpa oss att bygga stormakten under 1600-talet för att glömmas bort under det rationella 1700-talet. Under 1800-talet fick vikingen bli bärare av den tidens romantiska nationalism och den bilden har fastnat fram till idag.Vår syn på vikingarna är i hög grad präglad av det sena 1800-talets hornprydda våldsamma hjälte. Här fanns inte någon plats för mäktiga kvinnor, eller strävsamma bönder och driftiga handelsmän. Myten om vikingen skapades i en tid när Sverige var ett fattigt bakvatten som nyligen förlorat sin östra rikshalva till arvfienden Ryssland.Det hela har ju inte blivit bättre av att nazisterna knöt an till vikingarna och exempelvis illustrerade värvningsaffischer för Waffen-SS med vikingaskepp och döpte sin division för utländska frivilliga till SS-Panzer-Division Wiking. En mer sentida variant är den så kalla vikingarocken vars främsta företrädare var den nationalistiska rockgruppen Ultima Thule som gärna sjöng om vikingar.Vikingen själv skulle inte ens kalla sig viking. Det gjorde ytterst få under perioden år 700 till år 1100 som vi idag kallar vikingatiden. Möjligtvis kunde vikingarnas plundringsresor benämnas att fara i viking.I avsnitt 45 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Ted Hesselbom som är författare, konstnär och chef för Sigtuna Museum samt Anna Lihammer, författare och arkeolog som vid sidan om ett antal deckare har hon bland annat skrivit boken Vikingatidens härskare.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på hjälmarna, men det övriga paketet av myter från det sena 1800-talets nationalromantik lever fortfarande kvar. För den borgliga 1800-talsmänniskan blev vikingen en våldsam storvuxen man som plundrade omvärlden och kvinnorna tänktes helt bort ur bilden.Synen på vikingarna har förändrats under århundradena sedan de försvann. Från skam för vårt hedniska ursprung under medeltiden, till myter som skulle hjälpa oss att bygga stormakten under 1600-talet för att glömmas bort under det rationella 1700-talet. Under 1800-talet fick vikingen bli bärare av den tidens romantiska nationalism och den bilden har fastnat fram till idag.Vår syn på vikingarna är i hög grad präglad av det sena 1800-talets hornprydda våldsamma hjälte. Här fanns inte någon plats för mäktiga kvinnor, eller strävsamma bönder och driftiga handelsmän. Myten om vikingen skapades i en tid när Sverige var ett fattigt bakvatten som nyligen förlorat sin östra rikshalva till arvfienden Ryssland.Det hela har ju inte blivit bättre av att nazisterna knöt an till vikingarna och exempelvis illustrerade värvningsaffischer för Waffen-SS med vikingaskepp och döpte sin division för utländska frivilliga till SS-Panzer-Division Wiking. En mer sentida variant är den så kalla vikingarocken vars främsta företrädare var den nationalistiska rockgruppen Ultima Thule som gärna sjöng om vikingar.Vikingen själv skulle inte ens kalla sig viking. Det gjorde ytterst få under perioden år 700 till år 1100 som vi idag kallar vikingatiden. Möjligtvis kunde vikingarnas plundringsresor benämnas att fara i viking.I avsnitt 45 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Ted Hesselbom som är författare, konstnär och chef för Sigtuna Museum samt Anna Lihammer, författare och arkeolog som vid sidan om ett antal deckare har hon bland annat skrivit boken Vikingatidens härskare.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>44. När Winston Churchill räddade världen från Hitler</title>

 						<itunes:title>44. När Winston Churchill räddade världen från Hitler</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 03 Apr 2019 04:00:22 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:06:15</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bc.mp3" length="95289222" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/599863617</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bc</link>

 						<itunes:subtitle>Winston Churchill (1874-1965) utnämning till mari…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/bbf231c9a5ebcc69028c0e87bb9e9292.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig.  Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.Musik: We'll meet again med Vera Lynn, public domain<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig.  Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.Musik: We'll meet again med Vera Lynn, public domain<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>43. Nazisterna ville skriva om historien med kulturstölder</title>

 						<itunes:title>43. Nazisterna ville skriva om historien med kulturstölder</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 27 Mar 2019 05:00:19 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>59:55</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bd.mp3" length="86180817" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/596337990</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bd</link>

 						<itunes:subtitle>Nazisternas systematiska stölder av konst, konsth…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1d40c4d87b687578958e4ec6e06fa884.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk, musikinstrument och böcker från Atlantkusten till Svarta havet handlade om mer än girighet. Plundringen var en central del i projektet att återupprätta ”den germanska konsten” och utplåna minnet av den judiska kulturen.När Adolf Hitler gav Nero-ordern om Tysklands totala förstörelse planerade han samtidigt i sitt privata testamente att Hitlers omfattande konstsamling skulle samlas i ett konstmuseum i hemstaden Linz. Den lilla industristaden skulle överträffa renässansens Florens med ett konstmuseum, ett bibliotek med 250 000 böcker och en opera med 2000 platser. Adolf Hitler var genuint intresserad av konst. Han försökte som ung komma in på konstakademin i Wien och han försörjde sig under flera år på att måla halvt amatöristiska tavlor och vykort.  Många ledande nazister som Goebbels, Göring, Himlar och Ribbentrop byggde själva upp stora konstsamlingar genom stölder och tvivelaktiga inköp. Hitler planerade in i det sista sitt Führermuseum i hemstaden Linz som skulle fyllas med den främsta konsten i världen. Nazisternas konststölder började redan 1933 och fortsatte ända till slutet av andra världskriget.  Det mest slående är systematiken och byråkratin bakom världshistoriens största plundringståg. För att skydda värdefull stulen konst gömdes den undan i tusentals hemliga depåer i gruvor och avsides slott.De allierade fann 1 400 olika konstdepåer. Konst som hade stulits eller på tvivelaktiga grunder köpts långt under marknadspris. I åratal arbetade de allierade med att försöka återge föremålen till de rättmätiga ägarna eller överlevande släktingar – många var ju mördade i förintelsen. Fortfarande idag dyker regelbundet verk upp på konstmarknaden som identifieras som stulna av nazisterna. Så sent som förra året återlämnade Moderna Museet i Stockholm Oskar Kokoschkas ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” tillbaka till ättlingarna till den judiske galleristen Alfred Flechtheim.Nazisterna visade också ett passionerat intresse för böcker. Efter bokbålen i Berlin 1933 började olika nazistiska organisationer att lägga beslag på alla bibliotek och arkiv i Tredje riket, främst från judar, men även författare som Thomas Mann fick sina bibliotek konfiskerade. Bokstölderna styrdes av Tredje rikets främsta ideologer, Heinrich Himmler och Alfred Rosenberg, med målsättningen att kommande generationer skulle dela deras världsbild. Man ville också utplåna bilden av judarna som kulturbärare.I avsnitt 43 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Anders Rydell som har skrivit uppmärksammade böcker som Konstplundrarna och Boktjuvarna som initierat beskriver nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk och böcker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk, musikinstrument och böcker från Atlantkusten till Svarta havet handlade om mer än girighet. Plundringen var en central del i projektet att återupprätta ”den germanska konsten” och utplåna minnet av den judiska kulturen.När Adolf Hitler gav Nero-ordern om Tysklands totala förstörelse planerade han samtidigt i sitt privata testamente att Hitlers omfattande konstsamling skulle samlas i ett konstmuseum i hemstaden Linz. Den lilla industristaden skulle överträffa renässansens Florens med ett konstmuseum, ett bibliotek med 250 000 böcker och en opera med 2000 platser. Adolf Hitler var genuint intresserad av konst. Han försökte som ung komma in på konstakademin i Wien och han försörjde sig under flera år på att måla halvt amatöristiska tavlor och vykort.  Många ledande nazister som Goebbels, Göring, Himlar och Ribbentrop byggde själva upp stora konstsamlingar genom stölder och tvivelaktiga inköp. Hitler planerade in i det sista sitt Führermuseum i hemstaden Linz som skulle fyllas med den främsta konsten i världen. Nazisternas konststölder började redan 1933 och fortsatte ända till slutet av andra världskriget.  Det mest slående är systematiken och byråkratin bakom världshistoriens största plundringståg. För att skydda värdefull stulen konst gömdes den undan i tusentals hemliga depåer i gruvor och avsides slott.De allierade fann 1 400 olika konstdepåer. Konst som hade stulits eller på tvivelaktiga grunder köpts långt under marknadspris. I åratal arbetade de allierade med att försöka återge föremålen till de rättmätiga ägarna eller överlevande släktingar – många var ju mördade i förintelsen. Fortfarande idag dyker regelbundet verk upp på konstmarknaden som identifieras som stulna av nazisterna. Så sent som förra året återlämnade Moderna Museet i Stockholm Oskar Kokoschkas ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” tillbaka till ättlingarna till den judiske galleristen Alfred Flechtheim.Nazisterna visade också ett passionerat intresse för böcker. Efter bokbålen i Berlin 1933 började olika nazistiska organisationer att lägga beslag på alla bibliotek och arkiv i Tredje riket, främst från judar, men även författare som Thomas Mann fick sina bibliotek konfiskerade. Bokstölderna styrdes av Tredje rikets främsta ideologer, Heinrich Himmler och Alfred Rosenberg, med målsättningen att kommande generationer skulle dela deras världsbild. Man ville också utplåna bilden av judarna som kulturbärare.I avsnitt 43 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Anders Rydell som har skrivit uppmärksammade böcker som Konstplundrarna och Boktjuvarna som initierat beskriver nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk och böcker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>42. Napoleons marskalk som räddade Sverige</title>

 						<itunes:title>42. Napoleons marskalk som räddade Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 20 Mar 2019 05:00:19 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:07:22</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125be.mp3" length="96893641" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/592642380</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125be</link>

 						<itunes:subtitle>Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/c185db18769f8d0f0601460a163cfb7d.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 när landet hotades att delas upp mellan sina fiender och upphöra som en självständig stat. I detta läge valde det fattiga landet i Europas periferi ett halmstrå – en i Sverige okänd marskalk från Frankrike som tjänat i Napoleons revolutionära armé – att bli kung i Sverige.Jean-Baptiste Bernadotte (1763-1844), son till en lägre jurist, utan någon adlig bakgrund, blev kanske Sveriges bästa kung Karl XIV Johan som orienterade Sverige västerut, lade grunden för vår neutralitetspolitik, skapade förutsättningar för den längsta fred landet upplevt samt sanerade Sverige usla finanser. År 1808 slogs Sverige för sin existens på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström för att kväsa Sveriges bundsförvant England. I Sverige var den inkompetente Gustav IV enväldig härskare som misslyckats med det mesta och spred en uppgivenhet bland sina underlydande.Prologen var ett läge där en rad mindre lyckade kungar i som i snabb följd avlöste varandra. I början av 1800-talet var Sverige var ett fattigt och gles befolkat land i Europas. Städerna var små och livet var präglat av superi och smuts. Medellivslängden för män var 34 år och 38 år för kvinnor. Samtidigt var läskunnigheten 80 procent och det fanns stora naturrikedomar.Sverige angreps 1807-09 av Danmark, Ryssland och Frankrike. Landet hade förlorat Pommern och Finland. 1809 avsattes den inkompetente Gustav IV Adolf i en statskupp genomförd av missnöjda officerare. Ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en sjuklig åldring Karl XIII valdes motvilligt till kung.När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. Den franska marskalken tog namnet Karl Johan när han adopterades av kungen Karl XIII och tog redan som kronprins befälet. En ny tid tog sin början. Trots att Karl Johan XIV bars fram till makten med förhoppningen att han skulle återta Finland, valde han istället att vända Sverige västerut och låg bakom unionen med Norge.I avsnitt 42 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander som är aktuell med boken Sverige vid avgrunden – 1808-1814.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 när landet hotades att delas upp mellan sina fiender och upphöra som en självständig stat. I detta läge valde det fattiga landet i Europas periferi ett halmstrå – en i Sverige okänd marskalk från Frankrike som tjänat i Napoleons revolutionära armé – att bli kung i Sverige.Jean-Baptiste Bernadotte (1763-1844), son till en lägre jurist, utan någon adlig bakgrund, blev kanske Sveriges bästa kung Karl XIV Johan som orienterade Sverige västerut, lade grunden för vår neutralitetspolitik, skapade förutsättningar för den längsta fred landet upplevt samt sanerade Sverige usla finanser. År 1808 slogs Sverige för sin existens på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström för att kväsa Sveriges bundsförvant England. I Sverige var den inkompetente Gustav IV enväldig härskare som misslyckats med det mesta och spred en uppgivenhet bland sina underlydande.Prologen var ett läge där en rad mindre lyckade kungar i som i snabb följd avlöste varandra. I början av 1800-talet var Sverige var ett fattigt och gles befolkat land i Europas. Städerna var små och livet var präglat av superi och smuts. Medellivslängden för män var 34 år och 38 år för kvinnor. Samtidigt var läskunnigheten 80 procent och det fanns stora naturrikedomar.Sverige angreps 1807-09 av Danmark, Ryssland och Frankrike. Landet hade förlorat Pommern och Finland. 1809 avsattes den inkompetente Gustav IV Adolf i en statskupp genomförd av missnöjda officerare. Ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en sjuklig åldring Karl XIII valdes motvilligt till kung.När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. Den franska marskalken tog namnet Karl Johan när han adopterades av kungen Karl XIII och tog redan som kronprins befälet. En ny tid tog sin början. Trots att Karl Johan XIV bars fram till makten med förhoppningen att han skulle återta Finland, valde han istället att vända Sverige västerut och låg bakom unionen med Norge.I avsnitt 42 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander som är aktuell med boken Sverige vid avgrunden – 1808-1814.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>41. Gift, förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i världshistorien</title>

 						<itunes:title>41. Gift, förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i världshistorien</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 13 Mar 2019 05:00:18 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:05:19</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bf.mp3" length="93943540" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/588971058</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125bf</link>

 						<itunes:subtitle>Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter fö…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/6f6e7135fc6f8b5f0990c2141a9f33ff.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter för att överleva och döda andra. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på pilarna för att döda byten. Naturliga gifter används också för att bedöva och fånga fiskar i floder. Gifter har följt människorna under historien. Osynliga och doftlösa ämnen som kolmonoxid har dödat många. Arsenik är närmast fått en mytisk ställning i historien av giftmord. Cyanid har använts för avlusning, självmord och massmord.Men ett dödligt gift kan också användas som medicin. På 1500-talet noterade naturvetaren Paracelsus att vad som är giftigt kan fungera som medicin om bara doseringen är rätt. Och arsenik har visat sig vara ett fungerande medel mot exempelvis syfilis.Redan under antiken har gifter använts både som kemisk krigsföring och avrättningsmedel. Världshistoriens mest kända avrättning skedde med gift när filosofen Sokrates tvingades dricka en blandning av odört, opium och vin eftersom han anklagats för att förleda ungdomen.Förintelsen, det värsta massmordet i världshistorien, skedde främst med cyanid under varumärket Zyklon B som tagits fram för att avliva insekter. Även insektsmedel med cyanid dödade poeten Dag Andersson år 1920 när avlusningen av hotellrummet han bodde på inte utförts på korrekt sätt.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olle Matsson som är professor i Kemi vid Uppsala universitet. Han är aktuellt med boken Allt är gift. Om dödliga ämnen och dess roll i historien.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter för att överleva och döda andra. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på pilarna för att döda byten. Naturliga gifter används också för att bedöva och fånga fiskar i floder. Gifter har följt människorna under historien. Osynliga och doftlösa ämnen som kolmonoxid har dödat många. Arsenik är närmast fått en mytisk ställning i historien av giftmord. Cyanid har använts för avlusning, självmord och massmord.Men ett dödligt gift kan också användas som medicin. På 1500-talet noterade naturvetaren Paracelsus att vad som är giftigt kan fungera som medicin om bara doseringen är rätt. Och arsenik har visat sig vara ett fungerande medel mot exempelvis syfilis.Redan under antiken har gifter använts både som kemisk krigsföring och avrättningsmedel. Världshistoriens mest kända avrättning skedde med gift när filosofen Sokrates tvingades dricka en blandning av odört, opium och vin eftersom han anklagats för att förleda ungdomen.Förintelsen, det värsta massmordet i världshistorien, skedde främst med cyanid under varumärket Zyklon B som tagits fram för att avliva insekter. Även insektsmedel med cyanid dödade poeten Dag Andersson år 1920 när avlusningen av hotellrummet han bodde på inte utförts på korrekt sätt.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olle Matsson som är professor i Kemi vid Uppsala universitet. Han är aktuellt med boken Allt är gift. Om dödliga ämnen och dess roll i historien.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>40. Demokratins uppkomst vs maffiavälde</title>

 						<itunes:title>40. Demokratins uppkomst vs maffiavälde</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 06 Mar 2019 05:00:28 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:01:20</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c0.mp3" length="88224653" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/585417462</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c0</link>

 						<itunes:subtitle>Den första demokratin uppstod när grekiska krigar…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/df9b6150cc1710d38b23639be99cb153.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den första demokratin uppstod när grekiska krigare grundade nya kolonier och valde rösträtt framför en oförutsägbar våldsmakt. De första medborgarstaterna växte fram omkring 700 f Kr i den grekisktalande världen runt Medelhavet och Svarta havet.De härskande beväpnade klasserna tog avstånd från en historia av maffialiknande klanbråk och hederstänkandet. I stället för ett ständigt pågående inbördeskrig valde man att rösta om vilka som skulle vinna. Det skapades medborgarstater med rösträtt, yttrandefrihet och likhet inför lagen för manliga fria medborgare i stark kontrast till den tidigare Homeriska världen där den starkaste rätt regerade. Medborgarstaterna överlevde ända till det makedonska imperiets expansion 300 f Kr.I den homeriska världen före medborgarstaterna var alla ständigt beväpnande och det fanns knappast något fredligt utbyte. Våldsmakt gav dig tillgång till egendom och rättigheter. I Homeros beskyddar gudarna hjältarna och hjältarna beskyddar vanligt folk – men du kan inte välja bort beskyddet. I boken Världens första medborgare drar maffiaforskaren Tomas Lappalainen paralleller mellan beskyddet från homeriska hjältar, maffian och den svenska staten.Södra Italien hade under århundrandena styrts utifrån av greker, romare, araber, spanjorer och fransmän. I Kalabrien i södra Italien upprättade greker kolonier på 700-talet före Kristus. Efter romarna följde araber, spanjorer, fransmän och slutligen Norditalien. Här kom staten att representeras av utländska kolonisatörer. Maffians starka ställning i södra Italien går att se som en rest från en tid före medborgarstatens framväxt i den grekisktalande världen. Då konkurrerade olika starka män och grupperingar om att beskydda och beskatta människorna.Själva begreppet maffia i dagens betydelse uppstod egentligen först vid Italiens enande 1861 när de lokala maktstrukturerna parat med ett starkt avståndstagande mot makter utifrån började konkurrera den nya enhetsstaten. I Södra Italien kan fortfarande staten eller norra Italien kan fortfarande ses som förtryckare.Ndrangetha från Kalabrien, Italiens skospets, är den mäktigaste maffian i södra Italien med kontaktnät över hela världen. Ndrangethans beskyddarverksamhet har sitt ursprung i den forntida antika världen innan några stadsstater hade uppstått i den grekiska övärlden.Ndranghetan lever med en förvriden hederskultur med rötter inom den grekiska forntiden som dopats av miljardvinster som kommer ifrån att de kontrollera den europiska kokainhandeln. En svag antydan om kränkning kan utlösa en mordvåg.Maffians beskyddarverksamhet är en direkt utmaning mot statens våldsmonopol. Att det dessutom handlar om ett stort antal maffiafamiljer som sinsemellan kämpar om makt och inflytande gör maffians styre mycket våldsamt.Den enda gången den italienska staten framgångsrikt har bekämpat maffian var under Mussolinis fascistregim då rättsstaten sattes ur spel. Maffian har också varit tillbakapressade under de så kallade Maxi-rättegångarna i början av 1980-talet.I avsnitt 40 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Lappalainen som är Sveriges främsta maffiaexpert med en rad böcker som Maffia, Camorra och Ndrangheta. Han är aktuell med boken Världens första medborgare.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den första demokratin uppstod när grekiska krigare grundade nya kolonier och valde rösträtt framför en oförutsägbar våldsmakt. De första medborgarstaterna växte fram omkring 700 f Kr i den grekisktalande världen runt Medelhavet och Svarta havet.De härskande beväpnade klasserna tog avstånd från en historia av maffialiknande klanbråk och hederstänkandet. I stället för ett ständigt pågående inbördeskrig valde man att rösta om vilka som skulle vinna. Det skapades medborgarstater med rösträtt, yttrandefrihet och likhet inför lagen för manliga fria medborgare i stark kontrast till den tidigare Homeriska världen där den starkaste rätt regerade. Medborgarstaterna överlevde ända till det makedonska imperiets expansion 300 f Kr.I den homeriska världen före medborgarstaterna var alla ständigt beväpnande och det fanns knappast något fredligt utbyte. Våldsmakt gav dig tillgång till egendom och rättigheter. I Homeros beskyddar gudarna hjältarna och hjältarna beskyddar vanligt folk – men du kan inte välja bort beskyddet. I boken Världens första medborgare drar maffiaforskaren Tomas Lappalainen paralleller mellan beskyddet från homeriska hjältar, maffian och den svenska staten.Södra Italien hade under århundrandena styrts utifrån av greker, romare, araber, spanjorer och fransmän. I Kalabrien i södra Italien upprättade greker kolonier på 700-talet före Kristus. Efter romarna följde araber, spanjorer, fransmän och slutligen Norditalien. Här kom staten att representeras av utländska kolonisatörer. Maffians starka ställning i södra Italien går att se som en rest från en tid före medborgarstatens framväxt i den grekisktalande världen. Då konkurrerade olika starka män och grupperingar om att beskydda och beskatta människorna.Själva begreppet maffia i dagens betydelse uppstod egentligen först vid Italiens enande 1861 när de lokala maktstrukturerna parat med ett starkt avståndstagande mot makter utifrån började konkurrera den nya enhetsstaten. I Södra Italien kan fortfarande staten eller norra Italien kan fortfarande ses som förtryckare.Ndrangetha från Kalabrien, Italiens skospets, är den mäktigaste maffian i södra Italien med kontaktnät över hela världen. Ndrangethans beskyddarverksamhet har sitt ursprung i den forntida antika världen innan några stadsstater hade uppstått i den grekiska övärlden.Ndranghetan lever med en förvriden hederskultur med rötter inom den grekiska forntiden som dopats av miljardvinster som kommer ifrån att de kontrollera den europiska kokainhandeln. En svag antydan om kränkning kan utlösa en mordvåg.Maffians beskyddarverksamhet är en direkt utmaning mot statens våldsmonopol. Att det dessutom handlar om ett stort antal maffiafamiljer som sinsemellan kämpar om makt och inflytande gör maffians styre mycket våldsamt.Den enda gången den italienska staten framgångsrikt har bekämpat maffian var under Mussolinis fascistregim då rättsstaten sattes ur spel. Maffian har också varit tillbakapressade under de så kallade Maxi-rättegångarna i början av 1980-talet.I avsnitt 40 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Lappalainen som är Sveriges främsta maffiaexpert med en rad böcker som Maffia, Camorra och Ndrangheta. Han är aktuell med boken Världens första medborgare.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>39. Kartornas historia från Babylon till 1:a världskriget</title>

 						<itunes:title>39. Kartornas historia från Babylon till 1:a världskriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 27 Feb 2019 05:00:16 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:50</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c1.mp3" length="84628692" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/581718813</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c1</link>

 						<itunes:subtitle>Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg.…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d626a9c2af7f213affb2fa0c70f052ed.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas.I avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinersten Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas.I avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinersten Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>38. 141-Kursk - den värsta ubåtsolyckan blev Putins största PR-fiasko</title>

 						<itunes:title>38. 141-Kursk - den värsta ubåtsolyckan blev Putins största PR-fiasko</itunes:title>

 						<pubDate>Tue, 19 Feb 2019 12:48:35 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>49:32</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c2.mp3" length="75678519" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/577851660</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c2</link>

 						<itunes:subtitle>När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/20157cac9d84a1104fa172a3bce24cd5.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för. En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv.  Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevet. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för. En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv.  Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevet. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>37. Vikingarnas invasion av England</title>

 						<itunes:title>37. Vikingarnas invasion av England</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 13 Feb 2019 05:00:15 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:33</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c3.mp3" length="77026554" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/574264089</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c3</link>

 						<itunes:subtitle>Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Nort…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/70dd0fe4c7491806dda7cbad0a9d38b6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som många engelska ortsnamn avslöjar.Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust. Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev:“Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race ... The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.[43]”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.I det 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Englands historia i två band.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som många engelska ortsnamn avslöjar.Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust. Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev:“Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race ... The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.[43]”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.I det 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Englands historia i två band.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>36. Det hemliga svenska atombombsprogrammet</title>

 						<itunes:title>36. Det hemliga svenska atombombsprogrammet</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 06 Feb 2019 05:00:15 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>57:55</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c4.mp3" length="83305724" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/570615099</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c4</link>

 						<itunes:subtitle>Världen chockades av förödelsen av den första ato…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/29c3c90c7c5c9cb653676885c0d0e5c2.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna. Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor. I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.I avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna. Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor. I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.I avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>35. Tjugo år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige</title>

 						<itunes:title>35. Tjugo år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 30 Jan 2019 05:00:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:03:38</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c5.mp3" length="91538604" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/566657253</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c5</link>

 						<itunes:subtitle>Att vara krigsfånge i Karl XII:s Sverige var en f…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/69f2ea7f208f9f09ab863f475cdaa7df.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Att vara krigsfånge i Karl XII:s Sverige var en friare tillvaro än vad som drabbade soldater efter nationalismens genombrott i Europa. Men det var fattigt och många tvingades att stanna i tio till tjugo år om de ens överlevde.Under det stora nordiska kriget år 1700 till 1721 tog Karl XII:s armé tusentals danska, ryska, sachsiska och polska soldater som krigsfångar. Många krigsfångar utväxlades tidigt mellan de stridande länderna, men tusentals tvingades att stanna upp till 20 år i Sverige.   Runt 15 000 krigsfångar hölls fånga i Sverige under det stora nordiska kriget. Fångarna levde tillsammans med lokalbefolkningen i snart varje svensk stad. En del gifte sig och skaffade barn med svenskor, andra tvingades eller lockades att kriga för Sverige. Svenskar som var krigsfångar i Danmark hade liknande förhållanden även om de framförallt inkvarterades i landsbygden. Sämst hade svenskarna som hamnade i Saxisk fångenskap som tvingades ruttna i mörka fängelsehålor utan tillräckligt med mat.Det var först i slutet på kriget som det upprättades ett läger för krigsfångar på Visingsö i Vättern där vi idag kan besöka rysskyrkogården.Myndigheterna gjorde stor skillnad på meniga och officerare. Mot hederslöfte om att inte fly fick officerarna långtgående friheter. De hyrde bostäder på egen bekostnad, kunde besökas av sina familjer och välkomnades dessutom som ståndsbröder av adeln och bjöds in på fester och middagar.De meniga soldaterna fick ett underhåll på 3 öre silvermynt per dag, dubbelt så mycket som de som fick fattigstöd, och ibland nya kläder när vintern var i antågande. Men pengarna räckte knappast och det var nödvändigt att skaffa sig extrainkomster, bland annat ägnade de sig åt enklare hantverk som de kunde sälja till lokalbefolkningen. Ryska krigsfångar hjälpte till att bygga Stockholms slott och att bygga befästningar i Göteborg, Karlskrona och Malmö. I podcasten Historia Nu avsnitt 35 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olof Blomqvist som är doktorand i historia vid Stockholms universitet. Han studerar interaktionen mellan krigsfångar i och lokalbefolkningen under tidigt 1700-tal i Sverige, Danmark och Sachsen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Att vara krigsfånge i Karl XII:s Sverige var en friare tillvaro än vad som drabbade soldater efter nationalismens genombrott i Europa. Men det var fattigt och många tvingades att stanna i tio till tjugo år om de ens överlevde.Under det stora nordiska kriget år 1700 till 1721 tog Karl XII:s armé tusentals danska, ryska, sachsiska och polska soldater som krigsfångar. Många krigsfångar utväxlades tidigt mellan de stridande länderna, men tusentals tvingades att stanna upp till 20 år i Sverige.   Runt 15 000 krigsfångar hölls fånga i Sverige under det stora nordiska kriget. Fångarna levde tillsammans med lokalbefolkningen i snart varje svensk stad. En del gifte sig och skaffade barn med svenskor, andra tvingades eller lockades att kriga för Sverige. Svenskar som var krigsfångar i Danmark hade liknande förhållanden även om de framförallt inkvarterades i landsbygden. Sämst hade svenskarna som hamnade i Saxisk fångenskap som tvingades ruttna i mörka fängelsehålor utan tillräckligt med mat.Det var först i slutet på kriget som det upprättades ett läger för krigsfångar på Visingsö i Vättern där vi idag kan besöka rysskyrkogården.Myndigheterna gjorde stor skillnad på meniga och officerare. Mot hederslöfte om att inte fly fick officerarna långtgående friheter. De hyrde bostäder på egen bekostnad, kunde besökas av sina familjer och välkomnades dessutom som ståndsbröder av adeln och bjöds in på fester och middagar.De meniga soldaterna fick ett underhåll på 3 öre silvermynt per dag, dubbelt så mycket som de som fick fattigstöd, och ibland nya kläder när vintern var i antågande. Men pengarna räckte knappast och det var nödvändigt att skaffa sig extrainkomster, bland annat ägnade de sig åt enklare hantverk som de kunde sälja till lokalbefolkningen. Ryska krigsfångar hjälpte till att bygga Stockholms slott och att bygga befästningar i Göteborg, Karlskrona och Malmö. I podcasten Historia Nu avsnitt 35 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olof Blomqvist som är doktorand i historia vid Stockholms universitet. Han studerar interaktionen mellan krigsfångar i och lokalbefolkningen under tidigt 1700-tal i Sverige, Danmark och Sachsen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>34. På Gallipoli offrades 346 000 soldater för ingenting</title>

 						<itunes:title>34. På Gallipoli offrades 346 000 soldater för ingenting</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 23 Jan 2019 05:00:23 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>52:57</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c6.mp3" length="76184540" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/563021589</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c6</link>

 						<itunes:subtitle>De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/3c5b7dd5d3ae03cd97d8dd56062cac89.jpg"/>
 						<description><![CDATA[De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år. Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda. I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år. Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda. I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>33. Vägen till Gammalsvenskby kantades av kors</title>

 						<itunes:title>33. Vägen till Gammalsvenskby kantades av kors</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 26 Dec 2018 05:00:05 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>59:15</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c7.mp3" length="85350420" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/547297140</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c7</link>

 						<itunes:subtitle>I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/28000dcd033da236f4da637e2f1bdfd9.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar till minne av den sista gudstjänsten som svenskarna på Dagö höll i augusti 1781 innan de påbörjade en nio månaders lång dödsvandring till det som kom att bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina. Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors liv i händerna på maktfullkomliga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men också berättelsen om hur en liten etnisk grupp under århundranden lyckades behålla sin identitet under olika herrar i olika länder.De som överlevde vandringen till södra Ukraina höll sedan på att duka under eftersom de var ovana jordbrukare. På Dagö hade de flesta varit fiskare. Gammalsvenskbyborna behöll under åren sitt svenska ursprung och man bevarade sin svenska ålderdomliga dialekt. Giftermål ingicks aldrig med ryssar.Svenskarnas på Dagö kom någon gång på 1100-talet från nuvarande Finland till Dagö där de försörjde sig som fiskare. De levde under den svenska kronan på 1500-talet. Den ryska kejsarinnan Katarina II anvisades dem mark i södra Ukraina efter en rättslig tvist med den svenske godsägaren Stenbock. Efter en vandring under nio månader där många dukat under av köld och sjukdomar anlände man år 1782. Svenskbyn i Ukraina var ett faktum.Livet för svenskarna mötte många svårigheter under tsarer och Sovjetkommunism. Och 1929 kunde hela svenskbyn emigrera till Sverige – men livet i ett land de aldrig sett blev en besvikelse för många. Och ett antal familjer återvände till Ukraina 1931 där de fick genomlida förföljelser och deportation under Stalinterrorn.Den 1 augusti 1928 kom de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 överfördes omkring 900 gammalsvenskbybor från Sovjet till Sverige. De allra flesta svenskbyborna slog sig ner på Gotland. En del familjer for vidare till Kanada. 26 familjer återvände till Ukraina och 1957 lyckades ett femtiotal svenskbybor ta sig åter till Sverige.I 33:e avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jörgen Hedman är författare, lärare och forskare som har forskat om svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i Gammalsvenskby i Ukraina<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar till minne av den sista gudstjänsten som svenskarna på Dagö höll i augusti 1781 innan de påbörjade en nio månaders lång dödsvandring till det som kom att bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina. Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors liv i händerna på maktfullkomliga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men också berättelsen om hur en liten etnisk grupp under århundranden lyckades behålla sin identitet under olika herrar i olika länder.De som överlevde vandringen till södra Ukraina höll sedan på att duka under eftersom de var ovana jordbrukare. På Dagö hade de flesta varit fiskare. Gammalsvenskbyborna behöll under åren sitt svenska ursprung och man bevarade sin svenska ålderdomliga dialekt. Giftermål ingicks aldrig med ryssar.Svenskarnas på Dagö kom någon gång på 1100-talet från nuvarande Finland till Dagö där de försörjde sig som fiskare. De levde under den svenska kronan på 1500-talet. Den ryska kejsarinnan Katarina II anvisades dem mark i södra Ukraina efter en rättslig tvist med den svenske godsägaren Stenbock. Efter en vandring under nio månader där många dukat under av köld och sjukdomar anlände man år 1782. Svenskbyn i Ukraina var ett faktum.Livet för svenskarna mötte många svårigheter under tsarer och Sovjetkommunism. Och 1929 kunde hela svenskbyn emigrera till Sverige – men livet i ett land de aldrig sett blev en besvikelse för många. Och ett antal familjer återvände till Ukraina 1931 där de fick genomlida förföljelser och deportation under Stalinterrorn.Den 1 augusti 1928 kom de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 överfördes omkring 900 gammalsvenskbybor från Sovjet till Sverige. De allra flesta svenskbyborna slog sig ner på Gotland. En del familjer for vidare till Kanada. 26 familjer återvände till Ukraina och 1957 lyckades ett femtiotal svenskbybor ta sig åter till Sverige.I 33:e avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jörgen Hedman är författare, lärare och forskare som har forskat om svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i Gammalsvenskby i Ukraina<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>32. Ingvar Kamprads fascistiska vän Per Engdahl</title>

 						<itunes:title>32. Ingvar Kamprads fascistiska vän Per Engdahl</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 19 Dec 2018 05:00:15 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:46</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c8.mp3" length="84651589" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/546135033</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c8</link>

 						<itunes:subtitle>Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1964d6d3bc66a992e480bb17016b9925.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar Kamprad Per Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.I avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare.  Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar Kamprad Per Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.I avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare.  Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>31. Peter den stores hårda europisering av Ryssland</title>

 						<itunes:title>31. Peter den stores hårda europisering av Ryssland</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 12 Dec 2018 05:00:10 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:31</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c9.mp3" length="84298785" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/542481810</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125c9</link>

 						<itunes:subtitle>Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) mode…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/3c0cbc9cde0570a258109ab0137a7fc6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>30. Första världskrigets bombkrig mer skräck än död</title>

 						<itunes:title>30. Första världskrigets bombkrig mer skräck än död</itunes:title>

 						<pubDate>Tue, 04 Dec 2018 19:20:29 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:30</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ca.mp3" length="84256894" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/539789097</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ca</link>

 						<itunes:subtitle>Under första världskriget utvecklades luftkriget …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d0907f960a2c04b408459330d486dec9.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915. Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen. När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903. I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London. Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund. Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelin-räder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.I avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915. Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen. När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903. I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London. Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund. Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelin-räder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.I avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>29. Järtecknen innan apokalypsen</title>

 						<itunes:title>29. Järtecknen innan apokalypsen</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 28 Nov 2018 05:00:14 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>56:07</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cb.mp3" length="80825223" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/536372169</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cb</link>

 						<itunes:subtitle>En missbildad gris eller en vädersol var i slutet…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d94fe64a6fa382074ad4615ae2b63c5e.jpg"/>
 						<description><![CDATA[En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken. I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild. Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser. Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift.  Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken. I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild. Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser. Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift.  Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>28. Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill</title>

 						<itunes:title>28. Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 21 Nov 2018 05:00:14 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:10:07</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cc.mp3" length="100989591" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/532929174</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cc</link>

 						<itunes:subtitle>Förväntningarna var höga på den unge Winston Wins…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/e291b443ae5379bd100f2a318e7a10e4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek. Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt. För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika. Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek. Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt. För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika. Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>27. Det Briljanta Göteborg</title>

 						<itunes:title>27. Det Briljanta Göteborg</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 14 Nov 2018 05:00:18 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:05:15</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cd.mp3" length="93980810" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/529288692</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cd</link>

 						<itunes:subtitle>Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/646545dc522cddb1c802635af1c384da.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>26. Mystiken kring Dag Hammarskjöld har aldrig klarnat</title>

 						<itunes:title>26. Mystiken kring Dag Hammarskjöld har aldrig klarnat</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 07 Nov 2018 06:00:08 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>58:57</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ce.mp3" length="84905829" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/525051441</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125ce</link>

 						<itunes:subtitle>Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekr…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/a4e2d5ec518f8a81543860c28b591372.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekreterare för FN under åren 1953 tills sin död 1961, är Sveriges främsta ämbetsman genom tiderna på den internationella scenen. Hans död i en flygolycka i Rhodesia när han medlade under Kongokriget är fortfarande höjd i dunkel. Mytbildningen kring adelsmannen och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld blev inte mindre efter att hans religiösa präglade skrift Vägmärken publicerades efter hans död. Även det faktum att han aldrig gifte sig bidrog till ryktesspridning.Adelsmannen Dag Hammarskjöld var son till den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som gick till historien som Hungerskjöld eftersom hans strikta neutralitetspolitik under första världskriget ledde till matbrist i Sverige. Efter framgångsrika studier valde Dag Hammarskjöld att gå i faderns fotspår och blev en plikttrogen ämbetsman som trots sin bakgrund kom väl överens med socialdemokratiska dignitärer.Hammarskjöld valdes i april 1953 till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Med sin intellektuella briljans och stora arbetskapacitet lyckades Dag Hammarskjöld stärka generalsekreterarens roll och han spelade en stor personlig roll vid flera farliga konflikter under det kalla kriget. ”Leave it to Dag”, blev ett begrepp inom den internationella politiken. I podcasten Historia Nu avsnitt 26 samtalar programledare Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och författare som bland annat skrivit boken Dag Hammarskjöld – Att bära världen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekreterare för FN under åren 1953 tills sin död 1961, är Sveriges främsta ämbetsman genom tiderna på den internationella scenen. Hans död i en flygolycka i Rhodesia när han medlade under Kongokriget är fortfarande höjd i dunkel. Mytbildningen kring adelsmannen och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld blev inte mindre efter att hans religiösa präglade skrift Vägmärken publicerades efter hans död. Även det faktum att han aldrig gifte sig bidrog till ryktesspridning.Adelsmannen Dag Hammarskjöld var son till den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som gick till historien som Hungerskjöld eftersom hans strikta neutralitetspolitik under första världskriget ledde till matbrist i Sverige. Efter framgångsrika studier valde Dag Hammarskjöld att gå i faderns fotspår och blev en plikttrogen ämbetsman som trots sin bakgrund kom väl överens med socialdemokratiska dignitärer.Hammarskjöld valdes i april 1953 till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Med sin intellektuella briljans och stora arbetskapacitet lyckades Dag Hammarskjöld stärka generalsekreterarens roll och han spelade en stor personlig roll vid flera farliga konflikter under det kalla kriget. ”Leave it to Dag”, blev ett begrepp inom den internationella politiken. I podcasten Historia Nu avsnitt 26 samtalar programledare Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och författare som bland annat skrivit boken Dag Hammarskjöld – Att bära världen.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>25. Sovjetunionens sammanbrott</title>

 						<itunes:title>25. Sovjetunionens sammanbrott</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 31 Oct 2018 05:00:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>47:44</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cf.mp3" length="68760745" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/522166698</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125cf</link>

 						<itunes:subtitle>Sovjetunionen var ett av de största imperium värl…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/98030a7f97334798ed0809c7f1209955.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär. Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär. Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>24. Bödlarnas liv och död under 1600-talet</title>

 						<itunes:title>24. Bödlarnas liv och död under 1600-talet</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 24 Oct 2018 04:00:33 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:43</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d0.mp3" length="77270666" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/518692800</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d0</link>

 						<itunes:subtitle>Bödeln var en föraktad och fruktad individ som in…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d551b3febc166ace53ee6f727185627f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet. Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt. I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén är historiker vid Stockholms universitet som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet. Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt. I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén är historiker vid Stockholms universitet som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>23. Under finska inbördeskriget togs inga fångar</title>

 						<itunes:title>23. Under finska inbördeskriget togs inga fångar</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 17 Oct 2018 04:00:09 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:04:16</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d1.mp3" length="96718296" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/514533117</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d1</link>

 						<itunes:subtitle>Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/8169f24f992f96531fbb4ad040458325.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den näst blodigaste konflikt som har utkämpats i Norden. Krigsföringen präglades av terror mot civilbefolkningen och avrättning av fångar, samt dödsläger efter att den vita sidan besegrade den röda den 15 maj 1918.Det var en konflikt som i allra högsta grad utspelade mot en fond av stormaktskonflikterna i det pågående världskriget. Även Sverige spelade en stor roll i sin strävan att återvinna det svenskspråkiga Åland, men ännu mer med tusentals frivilliga svenska officerare och meniga som stred på den vita sidan.När Finland utropade sin självständighet ifrån Ryssland den 6 december 1917 var det ett samhälle plågat av klasskonflikter och med stora ryska trupper i landet. De ekonomiska klyfterna var enorma efter jordreformer och mekaniseringen av jordbruket. Vid sidan om det landsbygdens fattiga växte en utsatt arbetarklass fram i städerna. De underliggande konflikterna fick fritt spelrum när den ryska tsarregimen som styrt Finland i över hundra år kollapsade. Arbetsmarknadskonflikter blev allt våldsammare och understöddes av röda ryska trupper som blivit kvar i Finland efter självständigheten. Detta resulterade att det bildades lokala så kallade skyddskårer.Samtidigt blockerade borgliga i lantdagen socialisternas krav på reformer. Den 28 januari 1918 gjorde de röda statskupp och grep makten i Helsingfors, medan den lagligt valda regeringen flydde till Vasa. Samma dag avväpnades de ryska garnisonerna i Österbotten genom överrumpling av skyddskårer under ledning av generallöjtnant C.G. Mannerheim, som en kort tid därefter utsågs till överbefälhavare. De vita styrkorna var underlägsna i antal, men var betydligt bättre organiserade och hade vid sidan om skyddskårerna elitförband som hade utbildats i Tyskland och leddes i stor utsträckning av erfarna frivilliga svenska officerare.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Niclas Sennerteg som skrivit många historiska böcker. Han är aktuell som medförfattare till boken Finska inbördeskriget.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Det finska inbördeskriget januari-maj 1918 är den näst blodigaste konflikt som har utkämpats i Norden. Krigsföringen präglades av terror mot civilbefolkningen och avrättning av fångar, samt dödsläger efter att den vita sidan besegrade den röda den 15 maj 1918.Det var en konflikt som i allra högsta grad utspelade mot en fond av stormaktskonflikterna i det pågående världskriget. Även Sverige spelade en stor roll i sin strävan att återvinna det svenskspråkiga Åland, men ännu mer med tusentals frivilliga svenska officerare och meniga som stred på den vita sidan.När Finland utropade sin självständighet ifrån Ryssland den 6 december 1917 var det ett samhälle plågat av klasskonflikter och med stora ryska trupper i landet. De ekonomiska klyfterna var enorma efter jordreformer och mekaniseringen av jordbruket. Vid sidan om det landsbygdens fattiga växte en utsatt arbetarklass fram i städerna. De underliggande konflikterna fick fritt spelrum när den ryska tsarregimen som styrt Finland i över hundra år kollapsade. Arbetsmarknadskonflikter blev allt våldsammare och understöddes av röda ryska trupper som blivit kvar i Finland efter självständigheten. Detta resulterade att det bildades lokala så kallade skyddskårer.Samtidigt blockerade borgliga i lantdagen socialisternas krav på reformer. Den 28 januari 1918 gjorde de röda statskupp och grep makten i Helsingfors, medan den lagligt valda regeringen flydde till Vasa. Samma dag avväpnades de ryska garnisonerna i Österbotten genom överrumpling av skyddskårer under ledning av generallöjtnant C.G. Mannerheim, som en kort tid därefter utsågs till överbefälhavare. De vita styrkorna var underlägsna i antal, men var betydligt bättre organiserade och hade vid sidan om skyddskårerna elitförband som hade utbildats i Tyskland och leddes i stor utsträckning av erfarna frivilliga svenska officerare.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Niclas Sennerteg som skrivit många historiska böcker. Han är aktuell som medförfattare till boken Finska inbördeskriget.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>22. Klimatförändringar som förändrat historien</title>

 						<itunes:title>22. Klimatförändringar som förändrat historien</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 10 Oct 2018 04:00:39 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:02:47</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d2.mp3" length="90435809" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/511933977</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d2</link>

 						<itunes:subtitle>Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorde…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/724e99d8069336468ffca3797d433167.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet.Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken.Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt. Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala. I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med dr Fredrik Charpentier Ljungqvist, medeltidshistoriker på Historiska institutionen vid Stockholms universitet och klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet.Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken.Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt. Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala. I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med dr Fredrik Charpentier Ljungqvist, medeltidshistoriker på Historiska institutionen vid Stockholms universitet och klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>21. Semesterhälsningar och guideböcker från forntid till nutid</title>

 						<itunes:title>21. Semesterhälsningar och guideböcker från forntid till nutid</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 03 Oct 2018 04:00:09 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:03:23</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d3.mp3" length="91297342" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/507729807</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d3</link>

 						<itunes:subtitle>Människan har alltid rest ända från urhemmet i Af…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/5bc0b844ad0c57272b75acdad124fe3d.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Människan har alltid rest ända från urhemmet i Afrika till jordens alla bebodda hörn. Men turisten som reser för sitt höga nöjes skull är av ett senare datum. Och redan i slutet på 1700-talet klagade Goethe på souvenirförsäljarna.I Egypten kan vi hitta en 3200 år gammal semesterhälsning i en av pyramider:”Visirens skrivare gjorde en utflykt till västra sidan av Memphis för att förnöja sig”.Under romartiden åkte romarna på semester i det klassiska Grekland både för att se på antika ruiner och äta goda musslor.De nordbor som besökte Rom på 500-talet var knappast turister i dagens mening. Men redan på 1780-talet reste 40 000 engelska turister om året till Rom som var det första stora moderna turistmålet. Den engelska överklassen lockades både av sevärdheterna och de låga priserna i jämförelse med London. Det var en del i utbildningen för unga engelska adelsmän.Redan tidigt upprörde turismen – Goethe irriterade sig på 1786 på souvenirförsäljarna i Venedig.På 1800-talet blir turismens allt mer bekväm med sov- och restaurangvagnar, kryssningsfartyg och möjligheten att boka rum per telegraf. 1883 kom den ikoniska Orientexpressen från Paris till Istanbul som blev världskänd med Agatha Christies deckare Mordet på OrientexpressenMen det är först på 1950-talet som allt högre löner i den rikare delen av världen gör det möjligt med massturism. En massturism som när lågprisflyget blev möjlig, i och med flygets avreglering 1997, exploderade.  I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Andersson författare som bland annat skrivit För den som reser är världen vacker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Människan har alltid rest ända från urhemmet i Afrika till jordens alla bebodda hörn. Men turisten som reser för sitt höga nöjes skull är av ett senare datum. Och redan i slutet på 1700-talet klagade Goethe på souvenirförsäljarna.I Egypten kan vi hitta en 3200 år gammal semesterhälsning i en av pyramider:”Visirens skrivare gjorde en utflykt till västra sidan av Memphis för att förnöja sig”.Under romartiden åkte romarna på semester i det klassiska Grekland både för att se på antika ruiner och äta goda musslor.De nordbor som besökte Rom på 500-talet var knappast turister i dagens mening. Men redan på 1780-talet reste 40 000 engelska turister om året till Rom som var det första stora moderna turistmålet. Den engelska överklassen lockades både av sevärdheterna och de låga priserna i jämförelse med London. Det var en del i utbildningen för unga engelska adelsmän.Redan tidigt upprörde turismen – Goethe irriterade sig på 1786 på souvenirförsäljarna i Venedig.På 1800-talet blir turismens allt mer bekväm med sov- och restaurangvagnar, kryssningsfartyg och möjligheten att boka rum per telegraf. 1883 kom den ikoniska Orientexpressen från Paris till Istanbul som blev världskänd med Agatha Christies deckare Mordet på OrientexpressenMen det är först på 1950-talet som allt högre löner i den rikare delen av världen gör det möjligt med massturism. En massturism som när lågprisflyget blev möjlig, i och med flygets avreglering 1997, exploderade.  I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Andersson författare som bland annat skrivit För den som reser är världen vacker.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>20. Kurderna har få vänner i historien</title>

 						<itunes:title>20. Kurderna har få vänner i historien</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 26 Sep 2018 04:00:09 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>51:34</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d4.mp3" length="74282353" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/504364947</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d4</link>

 						<itunes:subtitle>Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska s…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/ab1d33303c00315b4e4a73dec3391287.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår.Kurderna uppskattas vara mellan 30 till 35 miljoner och är den största etniska gruppen i världen utan en egen stat. Detta trots att de levt i årtusenden tillsammans i ett område.Enligt vissa traditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att bergfolket kardoucherna var identiska med kurderna. Marco Polo stötte på kurder på 1270-talet.Det är oklart när Kurdistan som benämning på kurdernas land uppstod. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. Idag bor de flesta kurderna i ett område i Turkiet, Syrien, Irak och Iran.Kurderna har främst identifierat sig med sin stam och någon kurdisk nationalism har inte förekommit under tidigare sekel. De flesta kurder är sunnimuslimer även om det finns shiitiska kurder. Yazidierna talar olika kurdiska dialekter och en mindre dela av aleviterna är kurder.Bland kurder började vid sekelskiftet krav resas på autonomi för de kurdiska områdena. Den osmanska statens nederlag i första världskriget ändrade de politiska förutsättningarna för kurderna och andra folk inom väldet. En stark kurdisk nationalism uppstod egentligen inte förrän stora grupper kurder bosatte sig i Väst.Men det finns inte en kurdfråga utan fyra - en turkisk, en syrisk, en iransk och en irakisk som alla har sin speciella karaktär och måste få sin lösning. I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson som är diplomat, mellanösternkännare och författare till över tjugo böcker. Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen - Kurdernas historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår.Kurderna uppskattas vara mellan 30 till 35 miljoner och är den största etniska gruppen i världen utan en egen stat. Detta trots att de levt i årtusenden tillsammans i ett område.Enligt vissa traditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att bergfolket kardoucherna var identiska med kurderna. Marco Polo stötte på kurder på 1270-talet.Det är oklart när Kurdistan som benämning på kurdernas land uppstod. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. Idag bor de flesta kurderna i ett område i Turkiet, Syrien, Irak och Iran.Kurderna har främst identifierat sig med sin stam och någon kurdisk nationalism har inte förekommit under tidigare sekel. De flesta kurder är sunnimuslimer även om det finns shiitiska kurder. Yazidierna talar olika kurdiska dialekter och en mindre dela av aleviterna är kurder.Bland kurder började vid sekelskiftet krav resas på autonomi för de kurdiska områdena. Den osmanska statens nederlag i första världskriget ändrade de politiska förutsättningarna för kurderna och andra folk inom väldet. En stark kurdisk nationalism uppstod egentligen inte förrän stora grupper kurder bosatte sig i Väst.Men det finns inte en kurdfråga utan fyra - en turkisk, en syrisk, en iransk och en irakisk som alla har sin speciella karaktär och måste få sin lösning. I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson som är diplomat, mellanösternkännare och författare till över tjugo böcker. Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen - Kurdernas historia.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>19. Gustav Vasas känsla för propaganda</title>

 						<itunes:title>19. Gustav Vasas känsla för propaganda</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 19 Sep 2018 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>56:48</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d5.mp3" length="81817154" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/494991492</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d5</link>

 						<itunes:subtitle>Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/8f1e906d5e1a3e7463d25d94339f1c03.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare.  Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen kungamakt.Gustav Vasa (1496-1560), som byggde den moderna svenska staten och genomförde reformationen, är en centralgestalt i den svenska historien. Faktum är att vi till rätt nyligen köpt Gustav Vasas egen bild av sig själv och sin regim. Han var en briljant skribent som mångt och mycket skapade bilden av sig själv som det svenska folkets räddare. Gustav Vasa var egentligen inte ämnad för att bli kung i Sverige, även om han föddes in i den svenska högadeln. Men upplösningen av Kalmarunionen och avrättandet av de flesta konkurrenter om den svenska kronan i Stockholms blodbad 1520 banade vägen för den unge Gustav Eriksson att först bli vald till kung och senare inrätta ett arvsrätten till kronan.Gustav Vasa, som var en hårdför regent, friserade bilden av sig själv genom hovpredikanten och krönikören Peder Swarts krönika om kungens hjältedåd och äventyr. Många tror att det var Gustav själv som förde pennan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikernOlle Larsson som 2018 är han aktuell med en modern biografi om Gustav Vasa – En furste bland furstar.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare.  Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen kungamakt.Gustav Vasa (1496-1560), som byggde den moderna svenska staten och genomförde reformationen, är en centralgestalt i den svenska historien. Faktum är att vi till rätt nyligen köpt Gustav Vasas egen bild av sig själv och sin regim. Han var en briljant skribent som mångt och mycket skapade bilden av sig själv som det svenska folkets räddare. Gustav Vasa var egentligen inte ämnad för att bli kung i Sverige, även om han föddes in i den svenska högadeln. Men upplösningen av Kalmarunionen och avrättandet av de flesta konkurrenter om den svenska kronan i Stockholms blodbad 1520 banade vägen för den unge Gustav Eriksson att först bli vald till kung och senare inrätta ett arvsrätten till kronan.Gustav Vasa, som var en hårdför regent, friserade bilden av sig själv genom hovpredikanten och krönikören Peder Swarts krönika om kungens hjältedåd och äventyr. Många tror att det var Gustav själv som förde pennan.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikernOlle Larsson som 2018 är han aktuell med en modern biografi om Gustav Vasa – En furste bland furstar.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>18. Arnhem 1944 – ett episkt brittiskt misslyckande</title>

 						<itunes:title>18. Arnhem 1944 – ett episkt brittiskt misslyckande</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 12 Sep 2018 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>57:59</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d6.mp3" length="83521978" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/493293252</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d6</link>

 						<itunes:subtitle>Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades stör…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d795ab7c92bfcbb5590979097ca6a80d.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades största katastrofer i andra världskrigets slutskede. De brittiska och polska fallskärmstrupperna fick betala ett högt pris för de högsta befälens högmod och dumhet. Den 17 september 1944 inleddes de allierade operation Market Garden som leddes av den brittiska fältmarskalken Bernard Montgomery. Huvudmålet var att säkra bron över floden Rhen vid den holländska staden Arnhem för att underlätta den kommande invasionen av Tyskland.Operation Market Garden bestod av ett flygburet anfall av brittiska, amerikanska och polska fallskärmstrupper. Målet var att säkra en rad broar över kanaler och floderna Maas, Waal och Rhen.Slaget om Arnhem blev tyskarnas sista stora seger under andra världskriget. Med tusentals allierade förluster på grund av önsketänkande, rivalitet mellan amerikaner och engelsmän, samt ren och skär dumhet hos de högsta militära befälhavarna.I Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Antony Beevor som är brittisk militärhistoriker och tidigare officer med internationella bestsellers som Stalingrad och Berlin 1945 på sin meritlista. Han är aktuell med översättningen av sin bok Arnhem – Tysklands sista seger.Grundfelet av att hela operationen stödde sig på en orealistisk plan. Luftlandsättningsområdena låg för långt ifrån de militära målen och de allierade fick aldrig sitt samband att fungera. Dessutom gjorde tyskarna, som blivit grundligt slagna vid Normandie, betydligt bättre motstånd än väntat. De brittiska marktrupperna som skulle undsätta sina luftburna förtrupper kom inte heller fram pga tyskt motstånd. Därmed beseglades de allierade fallskärmstruppernas öde som också kapitulerade den 27 september.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades största katastrofer i andra världskrigets slutskede. De brittiska och polska fallskärmstrupperna fick betala ett högt pris för de högsta befälens högmod och dumhet. Den 17 september 1944 inleddes de allierade operation Market Garden som leddes av den brittiska fältmarskalken Bernard Montgomery. Huvudmålet var att säkra bron över floden Rhen vid den holländska staden Arnhem för att underlätta den kommande invasionen av Tyskland.Operation Market Garden bestod av ett flygburet anfall av brittiska, amerikanska och polska fallskärmstrupper. Målet var att säkra en rad broar över kanaler och floderna Maas, Waal och Rhen.Slaget om Arnhem blev tyskarnas sista stora seger under andra världskriget. Med tusentals allierade förluster på grund av önsketänkande, rivalitet mellan amerikaner och engelsmän, samt ren och skär dumhet hos de högsta militära befälhavarna.I Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Antony Beevor som är brittisk militärhistoriker och tidigare officer med internationella bestsellers som Stalingrad och Berlin 1945 på sin meritlista. Han är aktuell med översättningen av sin bok Arnhem – Tysklands sista seger.Grundfelet av att hela operationen stödde sig på en orealistisk plan. Luftlandsättningsområdena låg för långt ifrån de militära målen och de allierade fick aldrig sitt samband att fungera. Dessutom gjorde tyskarna, som blivit grundligt slagna vid Normandie, betydligt bättre motstånd än väntat. De brittiska marktrupperna som skulle undsätta sina luftburna förtrupper kom inte heller fram pga tyskt motstånd. Därmed beseglades de allierade fallskärmstruppernas öde som också kapitulerade den 27 september.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>17. Trettioåriga krigets mänskliga kostnader</title>

 						<itunes:title>17. Trettioåriga krigets mänskliga kostnader</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 05 Sep 2018 00:00:00 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:04:46</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d7.mp3" length="93283012" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/491238825</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d7</link>

 						<itunes:subtitle>I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/4ff971d4186f03e85b4696a7598c2bd2.jpg"/>
 						<description><![CDATA[I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst. Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum. Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst. Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum. Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>16. Skräddarsonen som byggde Stormaktssverige</title>

 						<itunes:title>16. Skräddarsonen som byggde Stormaktssverige</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 29 Aug 2018 04:00:06 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>45:51</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d8.mp3" length="66059663" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/488019144</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d8</link>

 						<itunes:subtitle>Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bort…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/f098819a730bc3450e2c828f1f575502.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera. Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten. När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin ”Johan Skytte – stormaktstidens läromästare”.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera. Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten. När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin ”Johan Skytte – stormaktstidens läromästare”.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>15. Kryptokupper och onda samarbeten under andra världskriget</title>

 						<itunes:title>15. Kryptokupper och onda samarbeten under andra världskriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 22 Aug 2018 04:00:08 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:00:04</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d9.mp3" length="86506044" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/485373639</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125d9</link>

 						<itunes:subtitle>När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 st…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1f1626e27f4f230b6ad5b309bfa55aa5.jpg"/>
 						<description><![CDATA[När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat - varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar.Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat - varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar.Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>14. Sveriges sista svältkatastrof</title>

 						<itunes:title>14. Sveriges sista svältkatastrof</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 15 Aug 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>46:19</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125da.mp3" length="66708601" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/472350627</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125da</link>

 						<itunes:subtitle>Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/d128f7222ba819cbb10aebcc3c3eaeb9.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunder organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den. Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunder organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den. Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>13. Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten</title>

 						<itunes:title>13. Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 08 Aug 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:10:56</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125db.mp3" length="102166997" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/465024243</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125db</link>

 						<itunes:subtitle>Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män u…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/7b1b3d26378be6baa7a488d3c4e7188f.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna. I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I det 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna. I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I det 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>12. Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt</title>

 						<itunes:title>12. Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 01 Aug 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>47:07</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125dc.mp3" length="67867635" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/465008541</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125dc</link>

 						<itunes:subtitle>Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i …</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/06b43f9cc99c19be1a2dad720b46b337.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt. Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder. ”Om män använder sprängmedel och bomber för sina syften kallas det krig och kastandet av en bomb som förstör andra människor beskrivs som en ärorik och heroisk handling. Varför ska en kvinna inte använda samma vapen som män. Det är inte bara krig vi har deklarerat. Vi kämpar för en revolution”, skrev en av ledarna Christabel Pankhurst 1913.I det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt. Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder. ”Om män använder sprängmedel och bomber för sina syften kallas det krig och kastandet av en bomb som förstör andra människor beskrivs som en ärorik och heroisk handling. Varför ska en kvinna inte använda samma vapen som män. Det är inte bara krig vi har deklarerat. Vi kämpar för en revolution”, skrev en av ledarna Christabel Pankhurst 1913.I det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>11. Den gåtfulle Karl XII:s största misstag</title>

 						<itunes:title>11. Den gåtfulle Karl XII:s största misstag</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 25 Jul 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:34</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125dd.mp3" length="77153553" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/464138766</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125dd</link>

 						<itunes:subtitle>Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/6ccd6fd0ca0d57e09c7d8408ca21eea4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII dog av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring. På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.I podcasten Historia Nu programledaren Urban Lindstedt historikern Bengt Liljegren. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII dog av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring. På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.I podcasten Historia Nu programledaren Urban Lindstedt historikern Bengt Liljegren. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>10. Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna</title>

 						<itunes:title>10. Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 18 Jul 2018 04:00:05 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>53:51</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125de.mp3" length="77554089" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/463663863</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125de</link>

 						<itunes:subtitle>Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när h…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1466b66871d9eeb812e9c40822f93711.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa. När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.I det tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa. När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.I det tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>9. Århundranden av oförätter bäddade för Jugoslavienkriget</title>

 						<itunes:title>9. Århundranden av oförätter bäddade för Jugoslavienkriget</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 11 Jul 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>1:09:27</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125df.mp3" length="100017517" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/463188351</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125df</link>

 						<itunes:subtitle>Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oför…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/af452df7e9d9b22e91ca867c54e36d67.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små.I det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven där det 19 år efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små.I det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven där det 19 år efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>8. Kata Dalström - överklasskvinnan som blev socialist</title>

 						<itunes:title>8. Kata Dalström - överklasskvinnan som blev socialist</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 04 Jul 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>55:00</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e0.mp3" length="79211736" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/463173804</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e0</link>

 						<itunes:subtitle>Kata Dalström var överklasskvinnan som i slutet p…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/ccedb9f861ed704d84dd22778ff5ffca.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Kata Dalström var överklasskvinnan som i slutet på 1800-talet blev socialist och en av arbetarrörelsens mest kända agitator. Hon var en individualist och rebell som skavde både i överklassen och arbetarrörelsen. Kata Dalström föddes i ett förmöget borgerligt hem år 1858 hos morföräldrarna på Emtöholms herrgård. Efter några lyckliga barndomsår hos morföräldrarna flyttade hon till föräldrarna i Kopparberg där fadern drev ett bergsbruk. Hon var tidigt egensinnig och blev relegerad från flickskolan i Örebro eftersom hon ansågs vara en fara för den allmänna friden och moralen på skolan. Efter en kärlekshistoria med smedsonen August Syl skickades hon till Stockholm för att bo hos bekanta till familjen.Men Kata Dalströms största skandal var när som som gift 36-årig flerbarnsmor kom ut som socialist. Ett oerhört tilltag år 1894. Hon blev snabbt en betydande person inom arbetarrörelsen och satt under några år i Socialdemokraternas verkställande utskott.Mest känd blev hon som en av de mest populära agitatorerna under en tid när agitationen var grunden för organiseringen av arbetarrörelsen. Hon tillhörde partiet vänsterflygel och var mer än obekväm för partiets ledning.I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Gunnela Björk som är docent i historia vid Örebros universitet. Hon har skrivit biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Kata Dalström var överklasskvinnan som i slutet på 1800-talet blev socialist och en av arbetarrörelsens mest kända agitator. Hon var en individualist och rebell som skavde både i överklassen och arbetarrörelsen. Kata Dalström föddes i ett förmöget borgerligt hem år 1858 hos morföräldrarna på Emtöholms herrgård. Efter några lyckliga barndomsår hos morföräldrarna flyttade hon till föräldrarna i Kopparberg där fadern drev ett bergsbruk. Hon var tidigt egensinnig och blev relegerad från flickskolan i Örebro eftersom hon ansågs vara en fara för den allmänna friden och moralen på skolan. Efter en kärlekshistoria med smedsonen August Syl skickades hon till Stockholm för att bo hos bekanta till familjen.Men Kata Dalströms största skandal var när som som gift 36-årig flerbarnsmor kom ut som socialist. Ett oerhört tilltag år 1894. Hon blev snabbt en betydande person inom arbetarrörelsen och satt under några år i Socialdemokraternas verkställande utskott.Mest känd blev hon som en av de mest populära agitatorerna under en tid när agitationen var grunden för organiseringen av arbetarrörelsen. Hon tillhörde partiet vänsterflygel och var mer än obekväm för partiets ledning.I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Gunnela Björk som är docent i historia vid Örebros universitet. Hon har skrivit biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>7. Stockholms blodbad i nytt ljus</title>

 						<itunes:title>7. Stockholms blodbad i nytt ljus</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 27 Jun 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>52:44</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e1.mp3" length="75946187" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/460946829</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e1</link>

 						<itunes:subtitle>Stockholms blodbad i november år 1520 är en av de…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/74c0b8263b0f23912cdacdc509f6f6b4.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Stockholms blodbad i november år 1520 är en av de mest diskuterade händelserna i svensk historia. Nyupptäckta anteckningar av historikern och ögonvittnet Olaus Magnus, i marginalen på en äldre bok, har väckt stor uppståndelse.I kölvattnet på unionsstriderna där delar av den svenska högadeln ville göra sig av med den danska kungen Kristian II:s överhöghet över Sverige begicks det ett politiskt massmord den 8-9 november år 1520 där biskopar, borgmästare, adelsmän och vanliga borgare avrättades – officiellt för kätteri.Striderna kring Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge är den politiska bakgrunden till Stockholms blodbad. Efter ett framgångsrikt anfall av danska kungen Kristian II, som ansåg sig ha rätt till den svenska kronan, hade en uppgörelse signerats mellan den danska kungen och Stureanhängarna, där de som kämpat mot danskarna fick full amnesti.Efter en kröningsfest till Kristian II:s ära dit en stor del av den svenska eliten var inbjuden blev det åtal för kätteri, eftersom Stureanhängarna hade angripit biskopen Gustav Trolles egendom under stridigheterna med Danmark.I det sjunde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarshögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Författare till ett stort antal historiska böcker, bland annat Stockholms Blodbad från 2006.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Stockholms blodbad i november år 1520 är en av de mest diskuterade händelserna i svensk historia. Nyupptäckta anteckningar av historikern och ögonvittnet Olaus Magnus, i marginalen på en äldre bok, har väckt stor uppståndelse.I kölvattnet på unionsstriderna där delar av den svenska högadeln ville göra sig av med den danska kungen Kristian II:s överhöghet över Sverige begicks det ett politiskt massmord den 8-9 november år 1520 där biskopar, borgmästare, adelsmän och vanliga borgare avrättades – officiellt för kätteri.Striderna kring Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge är den politiska bakgrunden till Stockholms blodbad. Efter ett framgångsrikt anfall av danska kungen Kristian II, som ansåg sig ha rätt till den svenska kronan, hade en uppgörelse signerats mellan den danska kungen och Stureanhängarna, där de som kämpat mot danskarna fick full amnesti.Efter en kröningsfest till Kristian II:s ära dit en stor del av den svenska eliten var inbjuden blev det åtal för kätteri, eftersom Stureanhängarna hade angripit biskopen Gustav Trolles egendom under stridigheterna med Danmark.I det sjunde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarshögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Författare till ett stort antal historiska böcker, bland annat Stockholms Blodbad från 2006.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>6. Guldskatterna som avslöjar forntida rov</title>

 						<itunes:title>6. Guldskatterna som avslöjar forntida rov</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 20 Jun 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>43:04</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e2.mp3" length="62040915" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/460446132</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e2</link>

 						<itunes:subtitle>De stora guldskatterna från folkvandringstiden so…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/80417559eae8d96705913224d4d29e96.jpg"/>
 						<description><![CDATA[De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking. Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken. Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi.I sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking. Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken. Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi.I sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>5. Fotbollens våldsamma historia</title>

 						<itunes:title>5. Fotbollens våldsamma historia</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 13 Jun 2018 04:00:04 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>41:32</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e3.mp3" length="59818946" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/457273305</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e3</link>

 						<itunes:subtitle>Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida Engla…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/84a2a17b8be385d85a8315ae63735a2a.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida England förbjöds upprepade gånger av kungamakten. Men fotbollen gick inte att tygla förrän på 1800-talet då en bättre organiserad polis satte stopp för gatufotbollen. Tack och lov övervintrade fotbollen på engelska överklasskolor där sporten blev ett medel för att härda överklassens barn.Fotbollens historia är lång. Det fanns fotbollsliknande spel i Kina 2500 år f.kr - inom tsu chu kunde man både dribbla och sparka bollen genom hål i ett draperi. Latinamerikas azteker hade en bollsport där förlorarna offrades till gudarna. I det medeltida Europa fanns det exempel på våldsam fotboll i Italien, Frankrike och England. Men det var den medeltida engelska folkfotbollen som utvecklades till dagens fotboll och blev världens största sport.Folkfotbollen handlade om unga män som på gator eller allmänningar spelade fotboll som ofta resulterade i slagsmål och allmän kalabalik. Det finns många dokument från 1200-talet till 1800-talet som visar på dödsfall under fotbollsmatcher. Kungamakten försökte också förbjuda fotbollen.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idrottshistorikern Åke Jönsson som skrivit ett stort antal idrottshistoriska böcker. Bland annat Fotboll - Hur världens största sport växte fram.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida England förbjöds upprepade gånger av kungamakten. Men fotbollen gick inte att tygla förrän på 1800-talet då en bättre organiserad polis satte stopp för gatufotbollen. Tack och lov övervintrade fotbollen på engelska överklasskolor där sporten blev ett medel för att härda överklassens barn.Fotbollens historia är lång. Det fanns fotbollsliknande spel i Kina 2500 år f.kr - inom tsu chu kunde man både dribbla och sparka bollen genom hål i ett draperi. Latinamerikas azteker hade en bollsport där förlorarna offrades till gudarna. I det medeltida Europa fanns det exempel på våldsam fotboll i Italien, Frankrike och England. Men det var den medeltida engelska folkfotbollen som utvecklades till dagens fotboll och blev världens största sport.Folkfotbollen handlade om unga män som på gator eller allmänningar spelade fotboll som ofta resulterade i slagsmål och allmän kalabalik. Det finns många dokument från 1200-talet till 1800-talet som visar på dödsfall under fotbollsmatcher. Kungamakten försökte också förbjuda fotbollen.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idrottshistorikern Åke Jönsson som skrivit ett stort antal idrottshistoriska böcker. Bland annat Fotboll - Hur världens största sport växte fram.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>4. Det var i München Hitler blev nazist</title>

 						<itunes:title>4. Det var i München Hitler blev nazist</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 06 Jun 2018 04:00:12 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>46:43</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e4.mp3" length="67290133" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/454114311</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e4</link>

 						<itunes:subtitle>Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/aa76c3ea1280abc8716200488dc6c6d6.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen. Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det fjärde avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville han starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Thomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern.”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen. Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det fjärde avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville han starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Thomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern.”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>3. Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst</title>

 						<itunes:title>3. Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 30 May 2018 04:00:03 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>51:33</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e5.mp3" length="74243338" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/450718287</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e5</link>

 						<itunes:subtitle>Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Eur…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/1fbc010f19bb907133cfc92bd75bda0e.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>2. Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv</title>

 						<itunes:title>2. Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv</itunes:title>

 						<pubDate>Wed, 23 May 2018 04:00:02 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>57:06</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e6.mp3" length="82121176" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/447614928</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e6</link>

 						<itunes:subtitle>Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 17…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/3db7691dd19054c8f4aefb2f3e5b1ea0.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 				<item>
 						<title>1. Kulten vid Uppsala högar</title>

 						<itunes:title>1. Kulten vid Uppsala högar</itunes:title>

 						<pubDate>Tue, 15 May 2018 08:26:16 GMT</pubDate>

 						<itunes:duration>48:51</itunes:duration>

 					<enclosure url="https://feeds.acast.com/public/streams/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e7.mp3" length="70274233" type="audio/mpeg"/>
 					<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/444256113</guid>
 						<itunes:explicit>no</itunes:explicit>

 						<link>https://shows.acast.com/historianu/episodes/5ea2a133d001d7506ca125e7</link>

 						<itunes:subtitle>Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trot…</itunes:subtitle>

 					<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/5ea2a0db1ba0d3ae16fc4149/e997f36a16aadc2576ca18191dbdf650.jpg"/>
 						<description><![CDATA[Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></description>

 						<itunes:summary><![CDATA[Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.<br /><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for privacy and opt-out information.</p>]]></itunes:summary>

 </item>

 			<itunes:category text="History"/>
 </channel>

 </rss>